Svenska EU-mål i riskzonen

För snart tio år sedan beslutade EU-länderna att tillsammans ta sig ur krisen genom åtta konkreta och frivilliga förändringar fram till år 2020, däribland höjd sysselsättning och ökad satsning på forskning. Vid sidan av de gemensamma målen har EU-länderna nationella mål som varierar stort och där Sveriges mål oftast är mer ambitiösa än andra. De goda nyheterna är att delar av strategin ser ut att lyckas. 

EU har goda chanser att nå sina mål för sysselsättning, växtgasutsläpp och andelen universitetsutbildade. Däremot ser det sämre ut på EU-nivå när det gäller satsning på forskning och fattigdomsbekämpning. Återstår att se hur det går för energieffektivitet, förnyelsebart och tidiga skolavhopp.

För svensk del kommer fem mål sannolikt att nås: höjd sysselsättning, minskade växthusgaser, ökad andel förnybar energi, ökad andel med eftergymnasial utbildning och färre som står helt utanför arbetsmarknaden.  

Källa: Eurostat, september 2019. 

Fortfarande återstår en del för att minska den svenska energianvändningen och öka satsningen på forskning och utbildning. Det ser däremot svårt ut för att nå målet på högst sju procent unga utan gymnasium.

Källa: Eurostat, september 2019. 

Tror du att Sverige når sitt energisparmål till 2020 och minskar sin förbrukning till 43,4 miljoner ton oljeekvivalenter? 

– Ja. Vår bedömning är att vi ligger i linje med målet och överlag så ser det bra ut, säger energiminister Anders Ygeman (S) till Europaportalen. Han får dock mothugg från Naturskyddsföreningens energisakkunniga Kristina Östman.

“Det är osannolikt att Sverige når energisparmålet till 2020. Energianvändningen i landet har varit relativt stadig de senaste åren, utan en tydlig trend mot minskning”, skriver Kristina Östman i ett mail till Europaportalen. 

När det gäller det svenska målet att satsa fyra procent av BNP på forskning senast år 2020 är regeringen inte lika säker. 

Tror du att Sverige kommer att uppnå målet på 4 procent BNP forskning?

– Det får tiden utvisa. Jag konstatera att vi med våra 3,4 procent är bäst i EU, det är jag stolt och glad över. Jag tycker att det är bra att man sätter upp målsättningar så vi vet vad man strävar åt, säger ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans (S) till Europaportalen.  

Tobias Krantz, chef för forskningsfrågor på Svenskt Näringsliv, tror inte att Sverige går i mål med forskningssatsningen.  

Nej, det verkar inte sannolikt. Sverige behöver en mycket mer ambitiös och långsiktig politik för forskning och utveckling”, skriver Tobias Krantz i ett mail till Europaportalen. Han tillägger att det skulle behövas ökade investeringar på runt 50 miljarder kronor årligen sett i förhållande till dagens BNP. Det är ett tufft mål men fullt möjligt och nödvändigt att nå, enligt Krantz.

Det åttonde EU-målet att få fler elever genom gymnasiet är formulerat som att andelen elever i åldrarna 18-24 år utan gymnasieutbildning ska vara lägre än tio procent. Här satte Sverige upp ett eget och tuffare mål på max sju procent unga utan gymnasieutbildning. Utvecklingen har dock gått åt motsatt håll med ökad andel utan utbildning. 

Källa: Eurostat, september 2019. 
 

Utbildnings­minister Anna Ekström (S) har avböjt intervju men hennes pressekreterare har skickat en lång förklaring till Europaportalen där de konstaterar att det svenska målet inte kommer att nås men väl det högre EU-målet. En förklaring till att fler saknar gymnasieutbildning är, enligt regeringen, en ökad andel nyanlända elever.