Oroad EU-kommission föreslår stärkt pressfrihet

– Vi ser många oroande trender för media i EU. Det handlar inte bara om ett eller två länder, sade EU-kommissionär Věra Jourová när hon på fredagen presenterade ett helt nytt förslag som ska stärka skyddet för medier och journalister i medlemsländerna.

Reportrar utan gränsers årliga ranking av pressfriheten i världens länder visar på en försämring under det senaste årtiondet i alla EU-länder förutom fyra (se faktaruta).

– Journalister har dödats för att ha gjort sitt jobb. Det spioneras på journalister. Public service-medier står under politiskt tryck, statlig reklam används för att på ett förtäckt sätt stödja vissa medier snarare än andra. I vissa länder är det svårt att veta vem som äger medier, en alltför hög [ägar-]koncentration riskerar pressfrihet och mångfald. Sociala mediers växande makt försätter medier i en försvagad position, sade Jourová.

Demokratigranskarna vid forskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet pekar ut minskad pressfrihet som en av de tydligaste indikatorerna att ett land blir mer odemokratiskt.

Lagförslaget täcker en rad områden som att skydda medier från statlig inblandning och att de koncentreras till ett fåtal ägare. I Polen och Ungern har statskontrollerade organ köpt upp stora delar av medier i länderna. Kommissionen vill även sätta upp ett nytt tillsynsorgan med representanter från medlemsländer som ska övervaka att regelverket följs.

Journalistorganisationen Reportrar utan gränser välkomnar förslaget som ett ”viktigt steg framåt för pressfriheten” i EU.

”Detta är mycket välkommet i en tid då journalistik och medier är utsatta för attacker i ett växande antal EU-länder och mot orättvis konkurrens från onlineplattformar och växande desinformation”, heter det i ett uttalande från Reportrar utan gränser som dock menar att förslaget för stärkas på vissa områden.

Den europeiska utgivarorganisationen EPC, där bland annat Bonnier och Schibsted ingår, välkomnar åtgärder för att ”få ett slut på statlig inblandning i det redaktionella oberoendet och undermineringen av rättsstatens principer”. Men uttrycker dock ”djup oro” för att förslaget leder till alltför stor statlig kontroll över medier i länder med hög pressfrihet. Inte minst är organisationen kritisk till förslaget om att sätta upp ett nytt europeiskt tillsynsorgan för medier.

”I samma ögonblick som en lagstadgad tillsynsmyndighet får befogenheter att granska alla aspekter av hur tidningar, tidskrifter och andra oberoende publikationer fungerar, inklusive inflytande över redaktionella funktioner, är pressen inte längre fri från statlig tillsyn”, heter det i ett uttalande.

I en rapport från Svenska institutet för europapolitiska studier vänder sig författarna mot behovet att ens ha en sådan lag på EU-nivå. De ser hellre att problemet med bristande pressfrihet hanteras på andra sätt.

”Att vissa medlemsstater inte visar respekt för [EU:s] värden kan enligt vår mening inte utgöra ett tillräckligt skäl att harmonisera medlemsstaternas medielagstiftningar, utan tyder snarare på att EU behöver kraftfullare verktyg för att agera mot medlemsstater som inte längre kan betraktas som legitima demokratier”, skriver rapportförfattarna.

”Pragmatiskt och genomförbart”

Kommissionär Věra Jourová anser att kommissionens förslag är en bra balans mellan dem som vill gå längre och de som inte vill ha någon EU-lag på området alls.

– Vi anser att det är en pragmatisk lösning som är praktiskt genomförbart, sade Jourová.

Förslaget skickas nu till EU-parlamentet och medlemsländerna som måste enas om dess slutliga utformning.