Hårdare krav på "säkra länder" – bakslag för Melonis migrationspolitik

I ett avgörande på fredagen fastställer EU:s högsta dömande instans tre centrala principer för att klassa länder säkra att skicka migranter till. För det första måste ett medlemslands beslut att lista ett land som ett säkert ursprungsland kunna prövas i domstol, även om listan har stiftats som lag. För det andra måste de informationskällor som ligger till grund för beslutet vara tillgängliga så att både den asylsökande och domstolar kan granska dem. För det tredje får ett land inte klassas som säkert om det inte kan garantera säkerheten för hela sin befolkning, inklusive utsatta minoritetsgrupper.

Domen är ett svar på en begäran om förhandsavgörande från en domstol i Rom. Bakgrunden är ett fall som rör två bangladeshiska medborgare som räddades till havs av italienska myndigheter. De fördes till ett av de mottagningscenter som Italien upprättat i Albanien där deras asylansökningar snabbt avslogs med motiveringen att Bangladesh är ett ”säkert ursprungsland”.

Italienskt agerande i fokus
Italiens uppgörelse med Albanien, som lanserades av premiärminister Giorgia Melonis regering, är en hörnsten i landets migrationspolitik och har setts som en möjlig modell för andra EU-länder. Avtalet innebär att migranter som räddas på Medelhavet av italienska fartyg kan föras till center i Albanien för att få sin asylprocess prövad under italiensk jurisdiktion.

Systemet bygger på att ansökningar från medborgare från så kallade säkra ursprungsländer kan genomgå ett påskyndat förfarande. För att kringgå tidigare domstolsbeslut som stoppade överföringarna drev den italienska regeringen i oktober 2024 genom en lag som direkt listade vilka länder som ansågs säkra. Tanken var att en lag, till skillnad från ett myndighetsbeslut, inte skulle kunna överprövas av lägre instanser.

EU-domstolen avvisar nu den logiken. Enligt domen måste nationella domstolar kunna pröva om en sådan lagstiftning är förenlig med de materiella villkor som anges i det relevanta EU-direktivet.

Den italienska regeringens kansli kallade i ett uttalande domen "överraskande" och sade att den "försvagar politiken för att bekämpa illegal massinvandring och försvara nationella gränser", rapporterar Reuters.

Krav på öppenhet och helhetsbedömning
En central del av kritiken från den italienska domstolen, som begärde EU-domstolens åsikt i frågan, var att regeringens lag inte redovisade vilket underlag som motiverade att länder som Bangladesh var säkra. Detta gjorde det omöjligt för den asylsökande att ifrågasätta bedömningen och för domstolen att pröva den.

EU-domstolen går helt på den italienska domstolens linje. Medlemsstater måste garantera "tillräcklig och adekvat tillgång" till de källor som ligger till grund för klassificeringen. En nationell domstol har dessutom rätt att själv samla in information för att kontrollera om ett land verkligen lever upp till kraven.

Vidare klargör domen att ett land inte kan anses vara säkert om det finns grupper i befolkningen för vilka landet inte är säkert. Enligt EU-rätten måste säkerheten gälla "allmänt och genomgående". Att göra undantag för vissa "kategorier av personer" är, enligt den nuvarande lagstiftningen, inte tillåtet.

Nya regler på väg
Domen tolkade det nuvarande EU-direktivet från 2013. EU:s nya migrationspakt, vars regler huvudsakligen träder i kraft i juni 2026, kommer dock att förändra förutsättningarna. Enligt den nya förordningen kommer det att bli möjligt för medlemsländer att klassa ett land som säkert med undantag för "tydligt identifierbara kategorier av personer". Dagens dom sätter därmed en tydlig gräns för medlemsländernas agerande fram till dess att de nya reglerna börjar gälla. De italienska mottagningscentren i Albanien, vars uppbyggnad enligt Reuters kostat sju gånger mer än motsvarande anläggningar i Italien, står tills vidare tomma i väntan på rättsliga klargöranden.