Teknisk storstädning ska minska EU:s ekonomiska byråkrati

EU-kommissionen presenterade på torsdagen ett paket med lagförslag för att förenkla och harmonisera delar av den ekonomiska styrningen. Förslagen ändrar inte på den stora reformen av stabilitets- och tillväxtpakten som lanserades i april 2023 och trädde i kraft året därefter, utan syftar till att rensa bort omoderna och överlappande regler i angränsande lagstiftning.

Ett centralt syfte är att minska rapporteringskraven och den administrativa bördan, både för medlemsländerna och för kommissionen själv.

Mjukare sanktioner
En av de mer konkreta förändringarna rör de särskilda sanktionsreglerna för euroländer som bryter mot budgetdisciplinen. I dag finns en möjlighet att utdöma en bot på 0,2 procent av BNP, en sanktion som aldrig har använts trots att många euroländer har brutit och  fortsatt bryter mot EU-reglerna.

Kommissionen vill nu ersätta den med en mer gradvis modell. Istället för en stor engångssumma föreslås mindre böter på upp till 0,02 procent av BNP som kan utdömas varje halvår ett land inte vidtar tillräckliga åtgärder. Tanken är att skapa ett mer trovärdigt och rimligt sanktionssystem.

– Vi anser […] att det kan vara mer användbart att ha lägre sanktioner, sade en högt uppsatt EU-tjänsteman.

Slut på övervakning för krisländer?
Den kanske mest påtagliga förändringen gäller övervakningen efter krisprogrammens slut. Det är en strikt uppföljning som gäller för de fem länder som tidigare tagit emot finansiella räddningspaket: Cypern, Grekland, Irland, Portugal och Spanien.

Enligt dagens regler pågår övervakningen – som innebär regelbundna besök av experter från kommissionen och halvårsrapporter – tills 75 procent av lånen är återbetalda. För ett land som Grekland skulle det innebära övervakning ända fram till år 2059. Kommissionen menar att detta skapar onödig byråkrati och överlappar med den vanliga ekonomiska granskningen inom den Europeiska terminen.

Nu föreslås att övervakningens intensitet ska anpassas efter risknivån. Efter fem år ska kommissionen göra en särskild bedömning av landets återbetalningsförmåga. Om riskerna bedöms som låga kan de regelbundna granskningsuppdragen och rapporterna pausas.

Länder som Irland, vars statsskuld nu är nere under 40 procent av BNP, och Cypern, som har ett budgetöverskott på 3,5 procent, lyfts fram som exempel där en nedtrappning skulle kunna bli aktuell. För Grekland är situationen annorlunda.

– På grund av den rena storleken på skulden de har kan Grekland i dagsläget inte betraktas som ett land med låg risk, sade tjänstemannen.

Paketet innehåller även en rad andra tekniska justeringar. Rapporteringskrav som bedömts ha gett litet mervärde, såsom "ekonomiska partnerskapsprogram" för länder i underskottsförfarande, föreslås bli strukna.

Till förhandlingsbordet
Förslagen ska nu förhandlas mellan EU:s medlemsländer i rådet och Europaparlamentet. För de flesta delarna gäller det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Eftersom förslagen inte ändrar på de grundläggande finanspolitiska reglerna utan är av mer teknisk natur, hoppas kommissionen på en relativt snabb process.