Tuff juridisk EU-smocka mot Ungern och kommissionen

Två av EU-domstolens generaladvokater utfärdade i dag torsdagen separata yttranden i två mål som båda rör Ungern. I det ena fallet föreslår generaladvokat Tamara Ćapeta att domstolen ska ogiltigförklara kommissionens beslut att betala ut frysta EU-medel till Ungern. I det andra fallet föreslår generaladvokat Juliane Kokott att domstolen ska fastslå att Ungern har brutit mot EU-rätten genom att anta den så kallade suveränitetslagen.

Yttrandena är inte bindande för domstolen, men EU-domstolen brukar i de flesta fall följa generaladvokaternas rekommendationer. Domen kommer att meddelas vid ett senare tillfälle.

Kommissionen för snabb
I det första fallet ifrågasätter Europaparlamentet kommissionens beslut från slutet av 2023 att häva en frysning av av omkring 10,2 miljarder euro i EU-medel till Ungern. Parlamentet väckte talan mot kommissionen i mars 2024.

Kommissionen hade tidigare fryst utbetalningarna eftersom Ungern inte uppfyllde kraven på rättsstatens principer, särskilt när det gäller domstolarnas oberoende. Men i december 2023 bedömde kommissionen att Ungern hade genomfört tillräckliga reformer och beslutade därför att möjliggöra utbetalningar.

Generaladvokat Ćapeta anser dock att kommissionen gjorde fel. Hon menar att kommissionen inte får betala ut medel förrän de lagstiftningsreformer som krävs har trätt i kraft och faktiskt tillämpas. Kommissionen kan inte bara godkänna att reformer har antagits – de måste också fungera i praktiken.

Bristande motivering
Ćapeta kritiserar även kommissionen för att inte ha förklarat sitt beslut ordentligt. Hon framhåller att kommissionen inte bara är skyldig att motivera sina beslut gentemot Ungern, utan också gentemot alla EU-medborgare. Detta gäller särskilt när det handlar om utbetalning av offentliga medel som tidigare hade frysts på grund av oro för rättsstatens principer.

Enligt generaladvokaten borde kommissionen ha förklarat varför den godkände att medlen betalades ut innan reformerna hade trätt i kraft. Kommissionen gjorde inte heller någon riktig bedömning av reformerna gällande Högsta domstolens oberoende, utnämningar till författningsdomstolen eller de hinder som fanns för ungerska domstolar att ställa förhandsavgörandefrågor till EU-domstolen.

Parlamentet påstod även att kommissionen hade missbrukat sina befogenheter genom att använda utbetalningen som ett sätt att få Ungern att häva sitt veto mot vissa brådskande beslut i Europeiska rådet. Denna grund avvisade dock Ćapeta som otillräckligt underbyggd.

Ungersk suveränitetslag kränker EU-rätten
I det andra fallet har kommissionen stämt Ungern för att ha antagit en lag om skydd av den nationella suveräniteten i december 2023.

Genom lagen inrättades en oberoende myndighet kallad Suveränitetsbyrån, vars uppdrag är att identifiera organisationer och personer som får utländskt stöd och som kan påverka demokratiska processer eller väljarnas vilja. Byrån har mycket omfattande utredningsbefogenheter. Den kan begära ut alla typer av uppgifter, inklusive personuppgifter, och offentliggöra resultaten av sina utredningar.

Generaladvokat Kokott föreslår att domstolen ska fastslå att Ungern har brutit mot EU-rätten på flera punkter. Hon anser att lagen diskriminerar utländska tjänsteleverantörer och gör skillnad på ungerska och icke-ungerska aktörer.

Kokott menar att vissa delar av lagen kan vara motiverade, eftersom medlemsländer i princip har rätt att skydda sina val och väljarnas vilja från olämplig utländsk inblandning. Men de befogenheter som byrån har fått är delvis oproportionerliga i förhållande till det legitima syftet att skydda demokratiska processer.

Avskräckande effekt på journalister
Generaladvokaten framhåller att hotet om utredningar och offentliggörande av anklagande rapporter, samt risken för straffrättsliga förfaranden, har en avskräckande effekt på journalister och medieorganisationer. Detta kan leda till självcensur. Kravet att samarbeta i att identifiera anonyma källor har också en sådan effekt.

Kokott anser därför att lagen innebär ett intrång i yttrandefriheten och informationsfriheten som garanteras i EU:s stadga om grundläggande rättigheter. För organisationer och föreningar försvårar lagen deras verksamhet, finansiering och möjlighet att uppnå sina mål, vilket utgör ett intrång i föreningsfriheten.

Lagen bryter även mot dataskyddsförordningen eftersom den tillåter byrån att behandla personuppgifter utan tillräckligt tydliga och proportionerliga begränsningar.

Vad händer nu?
Domarna i EU-domstolen kommer nu att inleda sina överläggningar i de båda fallen. Domar kommer att meddelas vid ett senare tillfälle.