EU-toppmötet närmar sig: Ukraina, migration och Mellanöstern

I slutet av veckan äger höstens ordinarie EU-toppmöte rum i Bryssel. I dag tisdag redogjorde statsminister Ulf Kristersson (M) i riksdagens EU-nämnd för regeringens hållning i de frågor som ska avhandlas av medlemsländernas högsta politiska ledare. På dagordningen står som vanligt Rysslands krig mot Ukraina.

– Ukraina är fortsatt i akut behov av mer luftvärn, mer ammunition. Sverige är drivande för att EU ska fortsätta leverera det omfattande och förutsebara stöd som Ukraina behöver, sade Kristersson.

Ledarna ska bland annat diskutera det miljardstöd till Ukraina som delvis ska finansieras av ränteavkastningar av frysta ryska tillgångar. Ungern fortsätter dock att blockera en del av överenskommelsen som skulle öppna för att USA bidrar till lånet.

Från Centerpartiets Catarina Deremar och Liberalernas Fredrik Malm kom frågor till statsministern om hur det går med förhandlingarna om att använda alla de frysta ryska tillgångarna – det rör sig om runt 200 miljarder euro i EU-länderna – som stöd till Ukraina.

– Vår position är glasklar. De ska användas. Och ju mer vi kan enas om, desto bättre. Problemet är att vi inte är eniga om hur mycket som ska användas, sade Kristersson.

Kristersson vill även se ytterligare sanktioner mot Ryssland, inte minst för att se till att de sanktioner som finns på plats inte kringgås.

Situationen i Mellanöstern

Även utvecklingen i kriget mellan Israel och terrororganisationerna Hamas och Hizbollah står på agendan. Det finns hävdvunna och tydliga skillnader mellan EU-ländernas ståndpunkter. Men statsministern pekade på att man faktiskt lyckats enas i flera frågor såsom att fördöma Israels attacker mot FN-styrkan Unifil, medverka till en tvåstatslösning och fördöma Hamas terrorangrepp.

– Vi har mycket breda gemensamma enigheter som vi dessutom i hög grad delar, inte bara mellan varandra utan också, med USA, sade Kristersson tillade att EU i dagsläget inte är någon maktfaktor i Mellanöstern.

Han sade även att han under mötet ska lyfta att det iranska islamiska revolutionsgardet ska terroristklassas av EU. Statsministern tror dock inte på "någon snabb europeisk enighet" i den frågan.

Migration åter på dagordningen

Bara några månader efter att EU-länderna och EU-parlamentet enats om en ny gemensam europeisk asyl- och migrationspolitik kommer frågan åter upp på högsta politiska nivå. Flera länder vill diskutera ytterligare åtgärder som kan vidtas för att inte minst skicka tillbaka dem som inte har rätt att vistas i unionen.

– Migrationspakten är central och den ska genomföras i alla EU:s medlemsstater. Pakten i sig löser dock inte alla problem. Vi måste också fortsätta söka sätt att öka effektiviteten i återvändande av dem som fått avslag på sina asylansökningar, sade Kristersson.

Det ska kunna ske genom att sätta press på länder som inte tar tillbaka sina medborgare med att villkora handel, viseringsfrihet och handel, enligt statsministern.

Vänsterpartiets Ilona Szatmári Waldau motsatte sig detta och menade att sådana åtgärder istället riskerar att öka antalet personer som söker sig till EU.

– När man använder visum, handelsavtal och bistånd för att tvinga ursprungsländerna att de ska bete sig såsom EU vill så förstärker man också incitamenten till ekonomisk migration då länderna riskerar att bli fattigare, sade Szatmári Waldau.

Ökad konkurrenskraft

Också frågan om hur EU-länderna ska stärka sin konkurrenskraft gentemot inte minst Kina och USA har i det närmaste blivit en stående punkt på EU-toppmötena. Den svenska regeringens linje är att fokusera på reformer och regelförenklingar snarare än nya EU-lagar.

– Vill vi ha fler jobb, ökad tillväxt och mer pengar att satsa på välfärd i Europas länder måste det bli enklare att driva företag i hela Europa, sade Kristersson.

En mer ingående diskussion om konkurrenskraften väntas dock på det informella EU-toppmötet i november där en gemensam deklaration ska antas.

Kandidatländer i olika riktning

På toppmötet ska man ta upp utvecklingen i de två EU-kandidatländerna Moldavien och Georgien där inom kort viktiga val äger rum. Kristersson pekade på den positiva utvecklingen i Moldavien och den negativa dito i Georgien.

– Det är därför viktigt att vi nu sänder ett tydligt budskap om att den georgiska regerings agerande leder till att landets EU-närmande i praktiken har avstannat, sade Kristersson.

Veckans toppmöte blir det sista som leds av Europeiska rådets ordförande, den belgiske liberalen Charles Michel. Han efterträds därefter av den portugisiske socialdemokraten António Costa.