Utbrytarregionen Transnistrien i Moldavien drabbas av allt längre strömavbrott efter att ryska gasleveranser via Ukraina upphört vid årsskiftet, rapporterar Reuters. Regionen, som tidigare fick gas från ryska Gazprom, tvingas nu förlänga de planerade strömavbrotten till fyra timmar. Situationen har lett till att industrier stängts och invånare uppmanas samla ved inför kylan. Moldaviens regering anklagar Ryssland för krisen medan Ryssland skyller på Ukraina som vägrade förnya transitavtalet. Moldavien har förberett alternativa ellösningar genom inhemsk produktion och import från Rumänien.

Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) hoppas att Ukraina och Moldavien kan inleda formella förhandlingar om att gå med i unionen under första halvåret 2025 genom att öppna åtminstone ett första kluster av så kallade förhandlingskapitel.
– Det finns verkligen ett momentum i utvidgningsprocessen som Sverige verkligen vill att vi ska utnyttja, sade Rosencrantz på väg in på ett möte med sina EU-kollegor i Bryssel på tisdagen.

Sverige ökar sitt stöd till Moldavien med 129 miljoner kronor för att stärka landets demokrati och motståndskraft mot yttre hot, meddelar regeringen. Pengarna ska bland annat användas till att förbättra granskningen av kampanjfinansiering och stärka skyddet mot cyberattacker. Stödet inkluderar även 20 miljoner till ett FN-projekt för demokratisk motståndskraft och 59 miljoner till ökad transparens inom rättsväsendet. 

Sverige har under 2023 gett över 520 miljoner kronor i bistånd till Moldavien, där ett stort fokus ligger på att stödja landets EU-närmande.

Enligt uppgifter till tidningen Bloomberg på onsdagen kommer Polen, som tar över EU:s roterande ordförandeskap i ministerrådet av Ungern efter nyår, att "snabbt" gå vidare med en inledande fas av anslutningsförhandlingar för Ukraina och Moldavien under första halvåret 2025.  Polen kommer att föreslå öppning av 2 av 35 förhandlingsområden – om rättsstatsprincipen och yttre förbindelser.  Medlemskapsförhandlingar är dock inlindade i omfattande vetomöjligheter för de EU-länder som vill stoppa eller fördröja processen, varför det är osäkert om och när förhandlingarna kan starta.

När 100 procent av de närmare 1,5 miljoner rösterna räknats i Moldaviens folkomröstning om att införa EU-skrivningar i landets författning vann ja-sidan med 50,4 procent mot nej-sidans 49,6. Starkast stöd för ja-sidan fanns bland 236 000 moldavier i utlandet där motsvarande 77 procent av dem stödde förslaget. Valdeltagandet blev 51,7 procent och betydligt fler kvinnor än män röstade, 54,6 procent mot 45,5 procent.

Moldavien går till val den 20 oktober för att välja president och rösta om EU-medlemskap, rapporterar Reuters. Sittande president Maia Sandu, som förespråkar närmare band till väst, söker omval. Hon har det klart starkaste stödet i opinionsundersökningarna. Samtidigt hålls en folkomröstning om att göra EU-medlemskap till ett grundlagsfäst mål. En klar majoritet stödjer detta men för att resultatet ska bli giltigt krävs ett valdeltagande på minst 33 procent. Landet, som ligger mellan Rumänien och Ukraina, har länge varit delat mellan pro-västerländska och pro-ryska krafter. Sandu har anklagat Ryssland för att försöka störta henne. Polisen har varnat för ryska försök att störa valet, bland annat genom mutor.

På torsdagen fördömde EU-toppmötet i Bryssel Rysslands inblandning i Moldaviens val och folkomröstning och uttalande sitt "orubbliga stöd för Republiken Moldavien" och dess väg mot EU-anslutning.