EU-politiker eniga: Den inre marknaden måste färdigställas nu

Den inre marknaden beskrevs gång på gång som EU:s största styrka och tillgång under tisdagens debatt i Europaparlamentet. Men trots att projektet inleddes för över tre decennier sedan finns fortfarande stora hinder som hindrar företag och medborgare från att fullt ut dra nytta av den gemensamma marknaden.

– Den inre marknaden är Europas största styrka. Den skapar jobb, lockar investeringar och driver innovation. Men den är fortfarande inte färdig, sade Danmarks EU-minister Marie Bjerre, som representerade medlemsländerna i egenskap av ordförandeland.

Tio "förskräckliga" hinder identifierade
EU-kommissionen har identifierat tio stora hinder för den inre marknaden, de så kallade "förskräckliga tio". Enligt Internationella valutafonden, IMF, motsvarar kostnaderna för fragmenteringen en tull på 45 procent för varor och hela 110 procent för tjänster som säljs mellan länderna på den inre marknaden.

EU-kommissionär Stéphane Séjourné betonade att hindren ofta verkar små var för sig, men tillsammans utgör de ett massivt problem.

– Enskilt kan dessa hinder verka helt anekdotiska med begränsad påverkan på tillväxten. Det gäller till exempel nationella regler om märkning som utgår från goda intentioner, ofta för att främja nationella produkter, men som tvingar företag att anpassa sig till varje enskild nationell marknad, sade Séjourné.

Han visade under debatten upp ett dokument som kartlägger hinder i samtliga medlemsländer och konstaterade att "det finns rött för alla, även för den inre marknadens vänner".

Färdplan till 2028
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har aviserat en färdplan för att färdigställa den inre marknaden till 2028. Planen omfattar sex områden: kapital, tjänster, energi, telekommunikation, den så kallade tjugoåttonde regimen samt en femte frihet för kunskap och innovation.

– Detta är en form av ansvar att ha satt detta datum före vårt mandats slut, och det ger oss kollektivt ansvaret att leverera, sade Séjourné.

Det danska ordförandeskapet har inlett diskussioner om digitalisering av den inre marknaden och förväntas fastställa tydliga mål och tidsplaner i december.

Bred enighet om problemet – oenighet om lösningen
Från den konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP underströk tysken Andreas Schwab konkreta exempel på onödig byråkrati.

– Om du ska överföra en arbetstagare från ett EU-land till ett annat måste arbetsgivaren göra en anställningsförklaring på två olika formulär i två olika system i 27 medlemsländer, varje gång på ett annat sätt. Det är inte genomförbart, sade Schwab.

Den spanska socialdemokraten Laura Ballarín Cereza framhöll behovet av digitalisering och bättre tillgång till finansiering för små och medelstora företag.

– I den digitala eran betalar vi dyrt för denna fragmentering. Medan andra makter skalar upp innovation på enhetliga marknader sprider sig Europa över 27 olika skatte-, reglerande och administrativa ramar, sade Ballarín Cereza.

Kritik från flera håll
Från den nationalkonservativa gruppen ECR varnade polske Piotr Müller för att ny EU-lagstiftning skadat konkurrenskraften.

– Mobilitetspaketet drabbade transportörer som ville konkurrera i hela Europa. Direktivet om utstationerade arbetstagare begränsade den interna konkurrensen inom EU. Samtidigt tillåter vi att varor från Kina kommer till Europa praktiskt taget utan begränsningar, sade Müller.

Tyska Svenja Hahn från liberala RE-gruppen riktade skarp kritik mot kommissionen.

– Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talar gärna om konkurrenskraft men hindrar den när det verkligen gäller. Leveranskedjelagen, avskogningsförordningen, taxonomin – med byråkratisk belastning räddar Europa inte världen utan ruinerar bara våra företag, sade Hahn.

Från De Gröna/EFA menade ordföranden för utskottet för den inre marknaden, Anna Cavazzini, att fokus bör ligga på att skapa hemmamarknader och skydda konsumenter.

– Om världshandeln kollapsar och leveranskedjor blir alltmer sårbara måste vi öka den inhemska, den europeiska efterfrågan genom att skapa ledande marknader, genom reform av offentlig upphandling och genom massiva investeringar, som även Draghi föreslår, sade Cavazzini.

Vänsterkritik mot bristande socialt skydd
Vänstergruppen GUE/NGL lyfte fram arbetstagarnas situation. Finländska Li Andersson varnade för att inte alla européer dragit nytta av den inre marknaden.

– Det är berättelsen om arbetstagare som har fått lämna sina hem för att arbeta någon annanstans eftersom det inte finns tillräckligt med jobb. Det är berättelsen om både EU- och icke-EU-arbetstagare som arbetar här inom EU som inte får betalt enligt kollektivavtal och våra nationella lagar, sade Andersson.

Den franske vänsterledamoten Marc Botenga var ännu mer kritisk.

– För 25 år sedan lovade EU-kommissionen att vi med färre regler och mer privat sektor skulle ha världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi. 25 år senare ligger vi bakom inte bara USA utan även Kina, sade Botenga.

Rådet och parlamentet måste agera
Ministerrådets Marie Bjerre uppmanade både kommissionen och parlamentet att nu gå från ord till handling.

– Vi vet vad vi behöver göra. Vi måste skifta från goda intentioner till genomförande, sade Bjerre.

Stéphane Séjourné föreslog ett interinstitutionellt avtal mellan parlamentet, rådet och kommissionen för att säkerställa att alla tar sitt ansvar.

– Detta kräver ett starkt, aldrig tidigare skådat politiskt engagemang. Och jag inbjuder oss alla att tillsammans definiera mål och verktygen för att nå dem, sade kommissionär Séjourné.