Ekonomisk bakläxa för Finland – riskerar EU-övervakning

EU-kommissionen drog på tisdagen igång nästa års så kallade planeringstermin. I fokus stod bedömningen av hur medlemsländerna hanterar sina statsbudgetar i en tid av ekonomisk osäkerhet och geopolitiska spänningar. För Finlands del blev beskedet tungt: landet har ett alltför stort underskott och kommissionen rekommenderar nu att ett formellt underskottsförfarande inleds.

Beslutet innebär att Finland kan sälla sig till den grupp länder som satts under striktare övervakning för att tvinga fram en sanering av ekonomin. Finland hade hoppats på att de nya reglerna om undantag för försvarsutgifter skulle räcka.

"Försvarsrabatten" räckte inte
Enligt EU:s regler får budgetunderskottet inte överstiga 3 procent av BNP. Finland ligger klart över denna gräns. I år prognostiseras underskottet till 4,5 procent och det väntas ligga kvar på höga nivåer även nästa år.

EU har en undantagsklausul som ger medlemsländer rätt att räkna bort ökade försvarsutgifter – en direkt konsekvens av kriget i Ukraina och behovet av upprustning – när underskottet beräknas. Men även när de finländska satsningarna på försvaret räknades bort, landade underskottet på 3,4 procent för 2025.

– När man räknar bort [Finlands försvarssatsningar] ser man att underskottet som vi prognostiserar för 2025 på 4,5 procent endast delvis kan förklaras av denna högre nivå av försvarsutgifter, sade en hög EU-tjänsteman till journalister.

Tjänstemannen klargjorde att den finska ekonomin har problem som går djupare än bara ökade kostnader för militären.

– Vi landar på en siffra på 3,4 procent när man tar bort de extra nivåerna av försvarsutgifter. Följaktligen anser vi att det finns skäl att rekommendera att Finland placeras i ett förfarande för alltför stora underskott, sade tjänstemannen.

Tyskland klarade sig på målsnöret
Även Tyskland granskades under lupp för att ha överskridit treprocentsspärren. Men till skillnad från Finland klarade sig EU:s ekonomiska motor undan ett sådant förfarande, tack vare de försvarsinvesteringarna.

Tyskland har ökat sina försvarsutgifter med motsvarande en halv procent av BNP sedan 2021. När kommissionen justerade siffrorna för detta landade det tyska underskottet på 2,6 procent – alltså under gränsvärdet.

– Vi drar slutsatsen att en position med alltför stora underskott inte är motiverad, sade den höga EU-tjänstemannen om Tysklands situation.

Nästa steg för Finland är att kommissionen inhämtar ett yttrande från EU: s ekonomiska och finansiella kommitté. Därefter väntas ett formellt beslut och en rekommendation om en ny korrigeringsplan för att få ner underskottet.

Sverige: Godkänd budget men kvarstående obalanser
För Sveriges del var dagens besked betydligt ljusare, åtminstone vad gäller statens finanser. Sverige placeras i kategorin "efterlever kraven" när det gäller utvecklingen av nettoutgifter. Finansminister Elisabeth Svantessons budgetplaner för 2026 bedöms ligga i linje med de rekommendationer som ministerrådet tidigare antagit.

Däremot flaggar kommissionen återigen för strukturella problem i den svenska ekonomin. I den så kallade rapport om förvarningsmekanismen, som också släpptes på tisdagen, pekas Sverige ut som ett av sju länder som kräver en fördjupad granskning.

Det handlar om makroekonomiska obalanser som funnits under lång tid. Kommissionen har tidigare år varnat för hushållens höga skuldsättning och en dysfunktionell bostadsmarknad. Även om inga nya länder lades till på varningslistan i år, kvarstår Sverige i gruppen som behöver "fördjupade granskningar" tillsammans med bland andra Italien och Nederländerna.

Fokus på konkurrenskraft
Höstpaketet är startskottet för den europeiska planeringsterminen, den granskningsprocess som samordnar medlemsländernas ekonomiska politik. Årets upplaga präglas tydligt av den nya kommissionens fokus på konkurrenskraft och produktivitet, i linje med den så kallade Draghi-rapporten.

Valdis Dombrovskis, EU:s ekonomikommissionär, tryckte på att Europa måste generera sin egen tillväxt i ett svårt globalt läge.

– Med lanseringen av planeringsterminen 2026 sätter vi Europas konkurrenskraft mitt i centrum för vår dagordning, i linje med konkurrenskraftskompassen, sade Valdis Dombrovskis i ett uttalande.