EU-toppmöte sätter fokus på Kina

EU:s 27 stats- och regeringschefer samlas i Bryssel i dag för ett toppmöte som pågår till i morgon. Mötet inleds under sen eftermiddag då ledarna sätter sig till bords för en diskussion bland annat om globala makroekonomiska obalanser.

Kina i fokus
Under "globala makroekonomiska obalanser" döljer sig främst en diskussion om EU:s relation till Kina.

– Jag ser fyra beståndsdelar i samtalet. Först behöver vi en gemensam lägesbild av situationen. Sedan handlar det om att bygga enighet utifrån den lägesbilden. Det tredje är att diskutera vilka verktyg vi har till vårt förfogande. Och till sist är målet att ge vägledning till kommissionen om allt det här, sade EU-tjänstepersonen till journalister inför mötet.

Tjänstepersonen tillade att de verktyg EU har eller utvecklar riktas mot handelsmetoder, inte mot enskilda länder, och att inga konkreta beslut väntas denna vecka.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har enligt egen utsago tät kontakt med kommissionsordförande Ursula von der Leyen i Kina-frågan.

– Det var vi två som gemensamt skapade den strategi som vi kallar för, inte decoupling, men de-risking, att systematiskt ta ner risker i de europeiska relationerna med Kina, sade Kristersson i EU-nämnden på onsdagen.

Kristersson beskrev veckans möte som en prövning för EU:s sammanhållning.

– Det blir inga beslut på den här punkten, men det blir ett första stresstest på hur eniga Europas länder kan bli i ett gemensamt agerande visavi Kina, sade Kristersson. Sverige väntas enligt honom stå nära Tyskland, medan Frankrike historiskt intagit en mer frihandelsskeptisk hållning.

Tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) skriver i en kommentar inför mötet att det kan bli ett av de viktigaste ögonblicken i Europas Kina-debatt på flera år.

Vid mötet stäms även arbetet med agendan "Ett Europa, en marknad" av. Ett tiotal länder, med Tjeckien, Italien och Polen i spetsen, vill få in kritik mot utsläppshandelssystemet ETS i toppmötets slutsatser, rapporterar Politico.

Budgetstriden hårdnar
På fredagen tar ledarna sig för första gången an Cyperns förhandlingsförslag för EU:s flerårsbudget 2028–2034. Det cypriotiska ordförandeskapet föreslår en sänkning med två procent, till 1 730 miljarder euro, jämfört med EU-kommissionens ursprungliga bud på 1 760 miljarder euro.

Kristersson avfärdade förslaget i EU-nämnden.

– Det här är helt otillräckligt och för svensk del inte ens en förhandlingsstart. Än mindre ett steg mot att kunna nå en överenskommelse, sade Kristersson.

Sveriges linje är att behålla den nuvarande rabatten på medlemsavgiften, undvika nya gemensamma lån och prioritera om bland befintliga utgifter innan EU tar in nya intäkter eller skatter. I kravet på en stramare budget har Sverige stöd av bland andra Nederländerna, Österrike, Danmark och Finland, enligt Kristersson.

– Sverige är ett av de länder som bidrar mest bilateralt till Ukraina i absoluta tal. Vi och några andra medlemsländer gör helt klart grovjobbet, så när jag säger att det inte finns utrymme för ökade bidrag menar jag precis det, sade EU-minister Jessica Rosencrantz, rapporterar EUobserver.

Andra länder, främst i syd och öst, vill i stället värna jordbruks- och regionalstödet.

– Ingen runt bordet är nöjd. Kommissionen är inte heller nöjd, eftersom vi ansåg att vårt förslag var det rätta, sade EU:s budgetkommissionär Piotr Serafin.

Oppositionen i riksdagens EU-nämnd är kritisk till regeringens förhandlingsresultat hittills. Socialdemokraterna pekade på att budgetramen fortfarande ligger högt och att den svenska rabattens framtid är oviss.

EU-tjänstepersonen sade att riktningen mot en överenskommelse före årets slut är tydlig, även om medlemsländernas positioner ännu inte är fullt samstämda. Inga beslut väntas vid veckans möte – frågan går vidare till det irländska ordförandeskapet, som tar över i juli och ska presentera ett nytt bud i oktober. Tjänstepersonen underströk vikten av att enas om flerårsbudgeten innan årets slut.

– Detta är ingen artificiell tidsfrist. Vi behöver ha en ny långtidsbudget på plats och i drift från och med den första januari 2028. I den nuvarande geopolitiska kontexten är perspektivet att inte ha en fungerande budget 2028 helt enkelt otänkbart, sade tjänstepersonen.

Ukraina tar nya kliv
Ukraina och Moldavien öppnade i veckan sina första förhandlingskluster för EU-medlemskap, efter att anslutningsprocessen länge stått still.

– Det är mycket bra att vi äntligen har kunnat öppna anslutningsförhandlingarna på riktigt efter att den ungerske premiärministern Viktor Orbán har förlorat makten i Ungern, sade Kristersson i EU-nämnden.

Europeiska rådets ordförande António Costa skriver i sitt inbjudningsbrev till mötets deltagare om läget i Ukraina.

"Vår tvådelade strategi – att stödja Ukraina och öka trycket på Ryssland – fungerar", skriver Costa.

Enligt honom har Ukraina visat nya militära framgångar samtidigt som Ryssland misslyckas med att uppnå sina mål.

Vid mötet väntas EU-länderna också gå vidare med ett 21:a sanktionspaket mot Ryssland, sedan extra åtgärder mot den så kallade skuggflottan av tankfartyg redan antagits. Den första delutbetalningen ur det stödpaket på 90 miljarder euro som EU:s ledare beslutade om i december, enligt Kristersson, är samtidigt på väg att nå Ukraina.

Allt tyder dock inte på enighet. Bulgariens nytillträdde premiärminister Rumen Radev har tidigare kallat Ukrainas situation "dömd att misslyckas" och motsatt sig ökat militärt stöd, och kan enligt diplomatkällor bli ett hinder för det nya sanktionspaketet, rapporterar Politico.

Skärpt linje om återvändande
EU:s migrations- och asylpakt började gälla fullt ut i fredags, och en ny återvändandeförordning som man nyligen enades om.

– I dag är det fortfarande bara en av fem av de som fått beslut att de ska lämna Europa som faktiskt också gör det. En av fem, sade Kristersson i EU-nämnden, och efterlyste fler gemensamma åtgärder för att öka återvändandet.

Kommissionsordförande Ursula von der Leyen har meddelat EU-ländernas ledare att kommissionen planerar att föreslå ett förlängt men smalare skydd för ukrainska flyktingar, enligt tyska DPA. Enligt nyhetsbyrån har Tyskland och flera andra medlemsländer förordat att undanta personer mellan 23 och 60 år från det nuvarande massflyktsdirektivet, som annars löper till mars 2027.

I riksdagens EU-nämnd uttryckte Centerpartiet oro för hur den nya återvändandeförordningen kommer att tillämpas i praktiken och efterlyste att mottagandet i de kommande återvändandehubbarna sker på ett sätt som värnar de berördas människovärde.

Mellanöstern: ett skört läge
USA och Iran har enats om en preliminär överenskommelse för att få ett slut på konflikten i Mellanöstern. En EU-tjänsteperson sade vid bakgrundsbriefingen inför mötet att Iran aldrig ska tillåtas skaffa kärnvapen och måste upphöra med sitt ballistiska robotprogram.

Ledarna ska också ta ställning till det allvarliga läget i Gaza och på Västbanken, samt utvecklingen i Libanon. Flera medlemsländer har drivit på för att frysa EU:s associeringsavtal med Israel, som reglerar handelsrelationerna mellan parterna, och stoppa handel med varor från israeliska bosättningar på Västbanken – men förslaget väntas falla på tjeckiskt veto, skriver Politico.

– Det hoppas jag att statsministern mycket tydligt för fram på rådets möte, sade Ilona Szatmári Waldau (V) i EU-nämnden, med hänvisning till kravet på ett fryst associeringsavtal.

Narkotika sist på agendan
Sist på dagordningen står olaglig narkotikahandel – en ovanlig fråga för Europeiska rådet.

– Det är en fråga lite som bostadsfrågan: inte typisk för Europeiska rådet, men viktig, eftersom den precis som bostadsfrågan har en direkt påverkan på EU-medborgarnas liv – i detta fall på deras hälsa och säkerhet, sade EU-tjänstepersonen vid bakgrundsbriefingen.

Sverige driver enligt Kristersson på för stärkt säkerhetsarbete i Europas hamnar och bättre informationsutbyte om smugglingsrutter.

Regeringens redovisade linje fick stöd i riksdagens EU-nämnd inför toppmötet. Vänsterpartiet var det enda parti som markerade en avvikande ståndpunkt, kopplad till partiets kritik av migrationspakten och kravet på sanktioner mot Israel.