Gästkrönika: Glöm juristerna, det är byråkraterna som bär rättsstaten

Eftersom unionens hammare är juridik, blir nästan varje spik – varje politisk utmaning – en fråga om lagstiftning. Det är därför inte så konstigt att det politiska EU-samtalet tenderar att juridifieras. 

Konsekvenserna av att prata om politik utifrån juridiska begrepp och försöka förutse hur lagtexten ska tolkas och domstolsprocesserna kommer att se ut, snarare än vilka effekter som är önskvärda, har lyfts på andra håll (A). Jag skulle därför vilja lyfta fram en annan paradox i en allt mer regelstyrd tillvaro: trots att lagen är styrmedlet, är den viktigaste yrkesgruppen för att värna rule of law inte alls jurister. 

Rule of Law, som ofta översätts till rättsstatens principer, har diskuterats flitigt de senaste åren. (Z) Enligt EU-kommissionens sittande ordförande utgör de det sammanhållande limmet i hela unionen, och en av själva hörnstenarna för vår frihet. (B) För de flesta har tanken förts till de medlemsländer där ett antal delar av rättsstatens principer har åsidosatts eller ignorerats, inte minst Ungern som nyligen fick höra detta i sina landsspecifika rekommendationer. (Y)

Kritiken handlar om att domstolarna inte är tillräckligt opartiska och självständiga, hur lagar utreds och skrivs liksom att besluten till syvende och sist är transparenta och begripliga för varje medborgare. 

Konceptet verkar dock vara lite svårt att definiera i och med att de flesta verkar ställa sig bakom idén, och politiker från de flesta håll verkar sammanfatta principerna genom klassisk okulärbesiktningen: vi känner igen det när vi ser det. 

Jag skulle vilja peka på en annan knäckfråga, som sker parallellt med korrupta domare, ojämlikhet inför lagen och politiskt motiverade rättsprocesser – men som spelar dessa fenomen väl i händerna. 

Det handlar om algoritmerna som alltmer används för att utöva lagen, och riskerna med att översätta lagtext till programmeringskod. Lagstiftaren kan aldrig förutse alla framtida situationer in i minsta detalj utan måste lämna ett litet utrymme för att tolkas och anpassas efter varje specifikt fall, och tvärtemot vad man spontant tänker ökar detta spelrum lagens förutsägbarhet och rättssäkerhet. 

Forskaren och juristen Natalie Smuha demonstrerar detta (C) med den nederländska barnbidragsskandalen (D). Genom en strikt tolkning av lagtextens försening, krävde de nederländska myndigheterna tillbaka hela årsbelopp redan vid små misstag hos medborgaren – vilket knappast var varken väntat eller avsett. 

Anledningen var i detta fall att tillämpningen delvis hade automatiserats. En byråkrat av kött och blod hade förmodligen insett det orimliga i denna tillämpning, som ledde till omhändertagna barn, splittrade familjer och sönderslagna liv. Med bedömningarna dolda djupt inne i algoritmernas programmering tog det dock ett antal år innan detta reddes ut, och när byråkraterna rundades åsidosattes också rättsstatens principer. 

Notera att offentlig förvaltning har digitaliserats och automatiserats sedan långt före jag var född, så frågan handlar inte om huruvida vi ska använda tekniken eller inte. Det handlar snarare om att handlingsutrymmet mellan lag och medborgare inte får slumpas bort till utländska intressen. För att värna rättsstaten krävs att både medlemsländer och kommissionen tar makten över tekniken (P):

Rättsstatsprinciperna påverkas av den offentliga förvaltningens utformning 

Varje offentligt beslut som fattas är beroende av vilken information som har samlats in, presenterats och hur den har bearbetats. Det kan låta självklart men de flesta av EU:s medlemsländer Sverige inkluderat har inte beaktat detta, utan fortsätter att se på vitala system för att upprätthålla statens våldsmonopol – exempelvis underättelseverksamhet (G) – som bara ”vanliga IT-upphandlingar”. (E) 

Ursula von der Leyens favoritbegrepp ”human in the loop” (F) om att varje AI-bedömning måste granskas av en människa framstår i bästa fall som naivt – mer realistiskt som en bristande insikt i vad rule of law faktiskt innebär. Det är inte tillräckligt att vara lite allmänt kritisk mot korruption i rättsväsendet. 

Vi behöver göra mer själva

Digital suveränitet ekar som ett mantra i varje korridor som vetter mot Bryssel – och vi (H) har länge pekat på hur ett antal demokratiska frågor avgörs redan i källkoden. I ett märkligt efterspel till den nederländska barnbidrags-skandalen hittades ett antal inköpta algoritmer som skulle göra samma jobb som de utslängda programmen från årtiondet före, nämligen bedöma medborgares riskprofil. 

Problemet var att de verkade göra de tidigare kritiserade riskbedömningarna slumpmässigt och utan att det gick att varken reproducera deras resultat eller förstå hur de fungerade. (I) Jag överlåter till läsaren att bedöma om vi skulle acceptera en sådan byråkrat. Frågan vi bör ställa oss är med andra ord huruvida digital suveränitet är möjlig när offentliga aktörer gång på gång köper in svarta lådor som tar avgörande beslut, till och med i det land som efter ett årtionde av rannsakan kanske är allra mest vaksamt? 

Uppvärdera byråkraten

Slutligen är det uppenbart att vi måste byta ton gentemot en av demokratins viktiga beskyddare. Det går inte en dag utan att det verkar som att regelkrångel, byråkratin för sin egen skull och förändringsmotstånd skulle vara det som motiverade hundratusentals medarbetare i både Bryssels och medlemsländernas tjänst. 

De allra flesta fyller tvärtom helt centrala funktioner för att demokratin och ekonomin ska kunna fungera, något inte minst Elon Musk (J) blev varse när hans ”myndighet” för effektivisering inte lyckades effektivisera någonting överhuvudtaget.  

Det är inte omöjligt att kommissionens olika omnibus-projekt och andra ”förenklingar” kommer att gå samma öde till mötes – men låt oss hoppas att vi inte hinner avskeda alla byråkrater under tiden. (K)

Simon Vinge
Gästkrönikör
Chefsekonom
Akademikerförbundet SSR

Fotnötter:

A: www.arenaide.se/wp-content/uploads/sites/2/2017/10/juridifiering.pd
B: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/speech_21_5361 
C:  http://cambridge.org/core/books/algorithmic-rule-by-law/DB549609A55E92DB12157CC965C2CF84
D: https://feps-europe.eu/publication/algorithmic-rule/ 
E:  https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/interpellation/anvandningen-av-analysplattformen-palantir_hd10301/ 
F: https://iapp.org/news/a/-human-in-the-loop-in-ai-risk-management-not-a-cure-all-approach
G: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/gk6nkk/palantir
H: https://volante.se/bocker/ai-makten-over-besluten/
I: https://www.wired.com/story/welfare-fraud-industry/ 
J: https://cepr.net/publications/doge-is-dead-the-damage-lives-on/
K: http://politico.com/news/2025/03/27/doge-talent-fired-federal-workers-00243932
Z: https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/policies/justice-and-fundamental-rights/upholding-rule-law/rule-law/what-rule-law_en
Y: https://reforms-investments.ec.europa.eu/document/download/ee629aff-c1a8-4a84-a92c-3e7ce189082e_en?filename=HU-COM_2026_217_1_EN_ACT_part1_v4.pdf
P: https://www.di.se/debatt/anvand-politiken-for-att-ta-makten-over-ai/