Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
Minskad import ska stärka europeisk stålindustri
Inför att de nuvarande importreglerna för stål löper ut i juni nästa sommar föreslog EU-kommissionen på tisdagen nya tull- och kvotregler som ska minska importen och stärka EU:s stålindustri och därmed svensk stålproduktion.
Enligt kommissionen produceras 126 miljoner ton stål årligen inom EU, vilket ger ett kapacitetsutnyttjande på bara 67 procent. Samtidigt finns en global överproduktion på 600 miljoner ton stål, inte minst från Kina, som kommissionen menar riskerar att dumpas på den europeiska marknaden och därmed hota lönsamheten i den egna stålindustrin med risk för ytterligare förlust av jobb och ökat importberoende. Kommissionen vill därför halvera den tullfria importkvoten från 33 miljoner ton till drygt 18 miljoner ton och därutöver införa en tull på 50 procent för övrigt stålimport.
– EU:s stålindustri är en hörnsten i Europas ekonomi. Dess hälsa och globala ställning är avgörande för att säkerställa strategisk autonomi, inklusive vår kapacitet inom många sektorer, som försvar och fordonsindustri, sade kommissionär Maroš Šefčovič i ett uttalande.
ECB-chefen: Följ lagen om ryska tillgångar
Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde varnade i går måndag för att använda frysta ryska tillgångar för att hjälpa Ukraina utan ett vattentätt juridiskt stöd. Vid en utfrågning i Strasbourg underströk hon att varje plan måste följa internationell rätt för att inte skada eurons trovärdighet och den finansiella stabiliteten, skriver Reuters. Varningen kommer samtidigt som EU utreder hur avkastningen från frysta ryska tillgångar värda 210 miljarder euro kan användas för att finansiera Ukraina.
EU planerar kraftiga tullar mot kinesiskt stål
EU-kommissionen planerar att halvera importkvoterna för stål och höja tullarna till upp till 50 procent för att stoppa billigt kinesiskt stål. Åtgärderna väntas antas på tisdag i nästa vecka, rapporterar Financial Times.
Industrikommissionär Stéphane Séjourné lovade branschledare och fackföreningar vid ett krismöte i veckan att EU ska följa USA:s och Kanadas exempel. Målet är att övertyga Vita huset om att EU agerar mot kinesisk överkapacitet – och därmed få lägre amerikanska tullar i gengäld.
Men flera länder och bilindustrin varnar för att åtgärderna kan driva upp priserna. EU importerade 28 miljoner ton stål förra året, en fjärdedel av den totala försäljningen i unionen.
Teknisk storstädning ska minska EU:s ekonomiska byråkrati
EU-kommissionen föreslår en upprensning i unionens ekonomisk-tekniska regelverk. Målet är att minska den administrativa bördan för medlemsländerna och anpassa reglerna till den nya finanspolitik som klubbades i fjol. Förslaget kan innebära lättnader i övervakningen för länder som tidigare fått krisstöd, samt en sänkning av bötesnivån för euroländer som eventuellt döms för höga budgetunderskott.
Inflationen i euroområdet över ECB:s mål igen
Inflationen i euroområdet steg till 2,2 procent i september, första gången över Europeiska centralbankens mål på 2 procent sedan april, rapporterar Financial Times. Siffran var i linje med ekonomers prognoser. Kärninflationen låg kvar på 2,3 procent medan tjänsteinflationen – en viktig indikator för inhemska pristryck – steg till 3,2 procent från 3,1 procent i augusti. Marknaden räknar inte med fler räntesänkningar.
Kommissionen vill se privata spar- och investeringskonton i alla EU-länder
EU-kommissionen föreslog på tisdagen att det, där det inte redan finns, införs möjligheten för medborgare att spara pengar i så kallade spar- och investeringskonton.
Enligt kommissionen är det alltför många invånare som i dag har relativt dåliga sparvillkor och dålig kunskap om sparande. För många anses ha “pengarna i madrassen” eller på ett gammaldags sparkonto istället för i en bättre sparform.
– För många européer verkar investeringar ogenomskinliga, komplexa och endast reserverade för dem med överskott av disponibel inkomst och sparande. Detta är en missuppfattning. Jag vill att alla europeiska medborgare ska veta att investeringar är för de många, inte bara för de få, sade EU-kommissionär Maria Luís Albuquerque i ett uttalande.
Genom att föreslå förenklade sparmöjligheter kopplade till en förmånlig nationell beskattning, som länder bestämmer över, och informationskampanjer kring sparmöjligheterna tror kommissionen att flera kommer att spara till bättre villkor än i dag. Detta ska underlätta för företag att få finansiering som i sin tur leder till tillväxt och nya arbetstillfällen, resonerar kommissionen.
Spar- och investeringskonton finns bland annat i Sverige, Danmark, och Polen.
Italien på väg att klara EU:s budgetkrav
Italiens budgetunderskott för 2025 väntas landa på cirka tre procent av BNP, i linje med EU:s regelverk. Det är en sänkning från prognosen på 3,3 procent, enligt källor som rapporterar till Reuters i går måndag. Förbättringen, som beror på högre skatteintäkter, kan leda till att Italien lämnar EU:s förfarande för alltför stora underskott ett år tidigare än beräknat. Detta skulle ge regeringen i Rom ökat ekonomiskt handlingsutrymme. De officiella siffrorna väntas på torsdag.
Italien har inte uppfyllt EU:s budgetkrav sedan 2019 då underskottet låg på 1,5 procent av BNP.
Ny budgetstrid mellan parlamentet och rådet
För 16:e året i rad vägrar EU-parlamentet att godkänna ministerrådets budgethantering. Parlamentets budgetkontrollutskott rekommenderade i veckan att inte bevilja rådet ansvarsfrihet för 2023 på grund av bristande samarbete, skriver Euractiv. Rådet menar att parlamentet överskrider sina befogenheter.
EU gör nytt försök sänka USA:s metalltullar
EU vill återuppta de strandade förhandlingarna med USA för att förmå landet att sänka sina tullar på stål och aluminium. Det uppger EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič inför ett möte med sin amerikanska motpart senare i veckan, skriver Bloomberg/Affärsvärlden. Målet är att helt eliminera eller drastiskt sänka tullarna, som i dag ligger på 50 procent. USA har ännu inte kommenterat initiativet.
– Men vi vet att det är mycket viktigt för vår bransch och därför lägger vi det ständigt på bordet, sade Šefčovič.
Ryssland kan höja momsen för att finansiera kriget
Rysslands regering planerar att höja momsen från 20 till 22 procent för att täcka de skenande försvarsutgifterna, skriver Financial Times. Beskedet kom i går onsdag och bryter mot Vladimir Putins tidigare skattelöften. Höjningen sker mot en bakgrund av ett växande budgetunderskott och sänkta BNP-prognoser. Enligt en bedömare tvingas nu alla medborgare och företag direktfinansiera kriget då andra finansieringskällor är uttömda.
Debatt i andra medier









