Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
Grekland kan lämna "skräpstatus" efter 15 år
Efter en 15 år lång och smärtsam ekonomisk resa står Grekland på tröskeln till att återfå fullständig trovärdighet på finansmarknaderna.
EU förlänger sanktioner mot Ryssland
EU-länderna beslutade på fredagen att förlänga sina sanktionerna mot personer och organisationer som hotar Ukrainas territoriella integritet med ytterligare sex månader. Sanktionerna gäller nu fram till 15 september 2025.
Sanktionerna omfattar reseförbud, frysning av tillgångar och förbud mot att göra ekonomiska resurser tillgängliga för de listade. Nästan 2 400 personer och organisationer berörs av sanktionerna. I samband med översynen beslutade länderna att inte förnya sanktionerna för fyra personer efter vetohot från Ungern.
Fredsavtal mellan Armenien och Azerbajdzjan närmar sig
Armenien och Azerbajdzjan är nära att sluta fred efter många års konflikt, rapporterar TT/GP. De två länderna i Kaukasus har länge varit i konflikt, främst om området Nagorno-Karabach. De har utkämpat krig både under Sovjettiden och år 2020. I september 2023 tog Azerbajdzjan full kontroll över regionen efter en attack som varade i ett dygn.
Den möjliga fredsuppgörelsen skulle bland annat innebära att länderna återupptar normala diplomatiska kontakter.
Kroatien kämpar mot dramatiskt sjunkande födelsetal
Kroatiens befolkning har minskat med en femtedel sedan självständigheten 1991, rapporterar Bloomberg. Regeringen planerar nu en historiskt stor satsning för att vända trenden.
– Vi måste stoppa det. Vår ekonomiska säkerhet, vår försvarssäkerhet, vår överlevnad står på spel, säger Ivan Šipić, minister för demografi och invandring.
Regeringen förbereder ny lagstiftning och avsätter 769 miljoner euro för att öka födelsetalen från 2026. Kroatien är ett av de hårdast drabbade länderna i Östeuropa, där födelsetalen nu är de lägsta på 250 år, enligt Bloomberg.
Zelenskyj avfärdar Putins villkorade vapenvila som fördröjningstaktik
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj avfärdar Rysslands utspel om en möjlig vapenvila, med flera förbehåll mot Ukraina, som ren fördröjningstaktik, rapporterar Sveriges Radio. Zelenskyj menar att Vladimir Putin genom detta utspel försöker undvika att direkt behöva avvisa idén om vapenvila till USA:s president Donald Trump.
Nya högerextrema presidentkandidater efter domstols-nej
Efter att Rumäniens högsta domstol på tisdagen med hänvisning till vallagarna förbjudit den Putinvänliga högernationalisten Călin Georgescu, med 40-procents opinionsstöd, att ställa upp i det kommande presidentvalet, ger han sitt stöd till två andra högerextrema kandidater, George Simion och Anamaria Gavrilă, rapporterar DN. Enligt en undersökning har George Simion stöd av 28 procent.
Enligt The Economists demokratiindex för 2024 är Rumänien det enda EU-land som inte klassas som demokrati utan som en hybridregim. Detta efter att högsta domstolen i december underkänt presidentvalet efter första valomgången där Călin Georgescu fick flest röster – ett val som nu görs om.
Sverige skickar artillerisystem till Ukraina för tre miljarder
Sverige kommer att fram till 2026 donera 18 Archerpjäser och fem artillerilokaliseringsradarsystem av typen Arthur till Ukraina. Donationen, som upphandlas hos svensk försvarsindustri, Bofors och Saab, är värd cirka tre miljarder kronor och ingår i Sveriges 18:e militära stödpaket.
– Ukraina är i stort behov av artilleri och artilleriammunition. Detta har sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes varit högt prioriterat av Ukraina. Det var Ukrainas försvarsminister Rustem Umjerov tydlig med när jag träffade honom i helgen, sade försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande på torsdagen i Karlskoga.
Sverige bidrar även med pengar till Ukrainas försvarsindustri genom ett danskt initiativ. Stödet kan användas till produktion av ammunition eller det ukrainska artillerisystemet Bohdana.
Nederländsk regeringskris om EU:s försvarsplan avvärjd
Nederländernas premiärminister Dick Schoof och de fyra regeringspartierna har hittat en lösning på sin interna konflikt om EU-kommissionens nya försvarsplan, rapporterar radio BNR.
Efter flera timmars överläggningar på torsdagen meddelade Schoof i ett uttalande att partierna har haft "goda och konstruktiva samtal" utan att gå in på detaljer.
Krisen uppstod när tre av fyra regeringspartier röstade för en motion som uppmanade Schoof att inte godkänna EU-kommissionens försvarsplaner, trots att han redan förra veckan hade ställt sig bakom planens huvuddrag vid ett EU-toppmöte.
Trögt i tyska regeringsbildningen – de Gröna säger fortsatt nej
Det tyska gröna partiet säger fortsatt nej till att i nuvarande form rösta för kristdemokraten Friedrich Merz planerade storsatsningar på försvar och infrastruktur, uppger Ekot. Satsningarna är avgörande för Merz försök att bilda ny regering med de tyska socialdemokraterna men förutsätter de Grönas stöd i förbundsdagen.
Spanien vill räkna klimat och cybersäkerhet som försvarsutgifter
Spaniens premiärminister Pedro Sánchez föreslår att försvarsutgifter bör omfatta mer än traditionellt militärt försvar, skriver Financial Times. Spanien, som spenderar minst av alla Nato-länder på försvar (1,28 procent av BNP), står under press att nå alliansens mål på 2 procent. Han menar att Spaniens säkerhetshot skiljer sig från östeuropeiska, nordiska och baltiska länders och inkluderar terrorism och klimatrelaterade katastrofer. Sánchez bekräftade att Spanien ska nå 2-procentsmålet före 2029, men möter motstånd från vänsterpartier i regeringskoalitionen och en pacifistisk strömning i det spanska samhället.
Debatt i andra medier









