Albaniens socialdemokratiske premiärminister Edi Rama ser ut att vinna en fjärde mandatperiod i parlamentsvalet, enligt Financial Times. Preliminära resultat från måndagen visar att hans parti väntas få cirka 52 procent av rösterna.

Rama har kampanjat för att Albanien ska bli EU-medlem till 2030. Kritiker varnar dock för att han stärker sitt grepp om makten, vilket kan hota landets politiska mångfald. Slutgiltiga valresultat väntas under tisdagen.

Ryska styrkor tvingas använda kameler, åsnor, sparkcyklar och skolbussar på slagfältet i Ukraina på grund av brist på militära fordon, rapporterar norska Dagbladet. Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War förlorade Ryssland cirka 3000 stridsvagnar och upp till 9000 pansarfordon under förra året.

– Grunden till att detta sker är att ryssarna har förlorat väldigt stora mängder materiel. Likväl har de ett behov av att transportera förnödenheter och ammunition, sade pensionerade generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug till tidningen.

Brittisk underrättelsetjänst förutspår att 2025 kan bli det dödligaste året hittills för ryska styrkor i Ukraina.

Den svenske ekonomiprofessorn Torbjörn Becker presenterar i dag tisdag på inbjudan av den polska EU-ordförandeskapet en ny rapport för unionens finansministrar. Rapporten slår fast att Rysslands ekonomiska förmåga att finansiera kriget i Ukraina blir alltmer ansträngd när landets reserver minskar och krigsskulder växer.

"Rysslands ekonomi förblir relativt stabil för tillfället, men den står på en alltmer osäker grund", skriver forskarna i rapporten från Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm.

De likvida tillgångarna i Rysslands nationella välfärdsfond har minskat kraftigt och utgör nu mindre än 3 procent av BNP. Landets guldreserver har reducerats från över 500 ton 2023 till 164 ton i början av 2025.

Rapporten avslöjar också en "dold krigsskuld" genom statligt styrda banklån till militärindustrin som nästan fördubblar de officiella militärutgifterna. Samtidigt har den ryska centralbanken höjt styrräntan till 21 procent för att bekämpa en inflation som officiellt anges till 10 procent, men som enligt oberoende bedömningar ligger närmare 20 procent.

Rapporten varnar för ökande risk för bankkris i Ryssland och betonar att EU:s ekonomi är nästan tio gånger större än Rysslands vilket gör att även små ökningar av EU:s militära utgifter kan matcha betydligt större ryska satsningar.

"Tiden är uppenbart inte på den ryska regeringens sida", sammanfattas rapporten.

Polen har beslutat att stänga det ryska konsulatet i Kraków efter att ha anklagat rysk underrättelsetjänst för en brand i ett shoppingcenter i Warszawa, uppger TT/GP. Beslutet meddelades av utrikesminister Sikorski i går måndag.

– Vi vet vad ni gör, vi accepterar det inte och vi vidtar lämpliga åtgärder, sade Sikorski riktat till ryska myndigheter.

Ryssland utlovar ett "adekvat svar" på stängningen. Polen, som är Ukrainas granne och nära allierade, har anklagat Ryssland för flera sabotageförsök sedan invasionen av Ukraina 2022.

Österrike drar tillbaka sitt stöd för EU:s klimatmål till 2040, enligt Politico i dag måndag. Landets omsvängning kan försvåra unionens arbete med att enas om nya klimatåtgärder. Klimatmålet är en viktig del av EU:s strategi för att minska utsläppen och nå klimatneutralitet.

Statsminister Ulf Kristersson tror att Donald Trumps närvaro, som presidenten öppnat för, kan öka chansen att Vladimir Putin deltar i fredssamtal i Turkiet, enligt TT/GP.

– Om president Trump vill vara med på plats så tror jag bara att det ökar förutsättningar att också president Putin är där. Allt som leder fram till en villkorslös vapenvila – dom chanserna ska vi ta, sade Kristersson.

Putin föreslog förhandlingar i Turkiet efter att ha avvisat tidigare uppmaningar om vapenvila i Ukraina.

Tyska polisen genomförde i dag tisdag ett omfattande tillslag mot "Kungariket Tyskland", en organisation vars medlemmar vägrar erkänna den tyska staten och vill störta demokratin och införa monarki. Inrikesministeriet har nu förbjudit gruppen, rapporterar Tagesschau.

Organisationens ledare Peter Fitzek greps efter husrannsakningar på 14 platser i sju delstater, med fokus på Sachsen. Fitzek, som kallar sig "Peter den förste", har sedan 2012 drivit en parallell statsbildning med egen valuta och försäkringssystem.

Gruppen tillhör den så kallade "Reichsbürger"-rörelsen som anser att Tysklands lagar inte gäller dem. Enligt säkerhetstjänsten fanns cirka 25 000 anhängare i rörelsen 2023.