Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Erdoğan efterfrågar ny EU-vision för Turkiet
Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan uppmanade på tisdagen EU att visa en tydligare väg framåt för landets möjligheter att bli medlem i unionen. Vid mötet med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Ankara sade han att EU måste komma med nya tag.
– Vi förväntar oss att [EU] presenterar en ny vision som stärker Turkiets medlemskapsperspektiv. Våra gemensamma intressen ska inte bli gisslan för några medlemsländers begränsade dagordningar, sade Erdoğan.
von der Leyen var mer försiktig i sina uttalanden och fokuserade istället på handel och ekonomi.
– Vår relation är lika rik som den är komplicerad, men den går framåt, sade hon och påpekade att Turkiet är ett kandidatland till EU.
Erdoğan vill dessutom se snabba beslut från EU om att ta bort handelshinder, göra det lättare för turkar att resa till EU och modernisera tullunionen mellan parterna. Han efterlyste också ett toppmöte mellan Turkiet och EU så snart som möjligt.
Turkiet under Erdoğans styre dras dock med stora politiska problem där rättsstaten rankas som sämst i Europa efter Belarus och Ryssland och pressfriheten befinner sig i bottenskiktet i en "mycket allvarlig situation".
EU tar första steg mot sanktioner mot Georgien
EU pausar visumfriheten för georgiska diplomater och topptjänstemän efter våldsamheter mot demonstranter i Tbilisi under höstens parlamentsval. Detta är första steget i en rad möjliga åtgärder mot landet.
– Ett första symboliskt steg, sade EU:s nya utrikeschef Kaja Kallas efter måndagens utrikesministermöte, uppger TT/GP. Hårdare sanktioner mot georgiska politiker är ännu inte aktuella på grund av motstånd från främst Ungern.
Malmer Stenergard: Inför sanktioner mot Georgien
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard stödjer förslaget på att införa sanktioner mot höga politiker och tjänstemän i regeringspartiet Georgisk dröm. – Från Sveriges sida kommer vi att driva på att det ska märkas och kännas om man har bidragit till våld mot demonstranter, sade Malmer Stenergard inför måndagens EU-möte.
Macron och Tusk diskuterar fredsbevarande styrka i Ukraina
Frankrikes president Emmanuel Macron och Polens premiärminister Donald Tusk ska på torsdag diskutera möjligheten att placera en fredsbevarande styrka i Ukraina efter kriget, rapporterar Politico. Enligt uppgifter till tidningen Rzeczpospolita kan det handla om 40 000 soldater från olika länder. Diskussionerna sker mot bakgrund av oro för att en eventuell Trump-administration kan tvinga Europa att ta större militärt ansvar i Ukraina.
Trots stora valframgångar – tyska AfD utan politiskt inflytande
Trots stora framgångar i tre tyska delstatsval i höstas förblir högernationalistiska partiet AfD utan stort politiskt inflytande, rapporterar Ekot. Det står klar sen regeringsbildningarna börjar bli klara i Thüringen, Sachsen och Brandenburg efter valen i september. Men valen har ändå lett till att ytterkantspartiet på vänstersidan BSW blivit en maktfaktor i tysk politik.
Amnesty: Serbien använder spionprogram mot journalister
Serbiska myndigheter använder avancerad övervakningsprogramvara för att hacka telefoner tillhörande aktivister och journalister, enligt en ny rapport från Amnesty International. Det uppger Euronews. Rapporten visar att serbisk polis och underrättelsetjänst använder både israelisk teknik från företaget Cellebrite och ett eget spionprogram kallat "NoviSpy" för att i hemlighet komma åt information från mobiltelefoner.
– Vår utredning avslöjar hur serbiska myndigheter har använt övervakningsteknik som ett verktyg för statlig kontroll och förtryck mot civilsamhället, sade Dinushika Dissanayake vid Amnesty International.
Serbiens underrättelsetjänst BIA avvisar anklagelserna och kallar dem "nonsens". Avslöjandet kommer mitt under omfattande regeringsprotester i landet, som president Aleksandar Vučić hävdar finansieras av utländska aktörer.
Kommissionen till Ungern: Åtgärderna räcker inte för att frigöra EU-stöd
EU-kommissionen beslutade på måndagen att avvisa Ungerns förslag till lagändringar gällande offentliga stiftelser. Ändringarna, som den ungerska regeringen genomfört för att tillmötesgå EU-krav för att frigöra stöd, anses inte tillräckliga för att komma till rätta med risken för intressekonflikter i stiftelsernas styrelser. Sedan december 2022 har EU-kommissionen hållit inne 55 procent av Ungerns stödpengar från sammanhållningspolitiken för perioden 2021-2027 inom den så kallade villkorsmekanismen. Stödpengarna drogs in med hänvisning till att Ungern på flera områden bröt mot rättsstatens principer.
Parallellt har utbetalningar till Ungern från EU:s stora coronaåterhämtningsfond också stoppats. För att få pengar ur den fonden måste landet uppfyller krav som ställts i villkorsmekanismen.
Ryska oljetankers i sjönöd – tusentals ton olja riskerar läcka ut
Ett kraftigt oväder i Kertjsundet mellan Krim och Ryssland har orsakat en allvarlig situation där två ryska oljetankers hamnat i sjönöd, uppger TT/SVT. Fartyget Volgoneft 212, med 4 300 ton eldningsolja, knäcktes itu av en stor våg. Kort därefter började Volgoneft 239, lastad med fyra ton tjockolja, sjunka i samma område. En person har omkommit och två är allvarligt skadade efter olyckan. En räddningsinsats har inletts med bland annat helikopter.
Stor ökning av misstänkta människosmugglare i Grekland
Antalet gripna misstänkta människosmugglare ökade med 53 procent jämfört med samma period året innan, enligt Ekot. Natten mot lördag förliste en båt söder om Kreta med upp emot 80 flyktingar och migranter ombord. Enligt kustbevakningen har fem hittats döda. Talespersoner för den grekiska regeringen säger till AP att de ser en ökning av flyktingar och hänvisar till de pågående konflikterna i Mellanöstern.
Kreditbetyget sänks för Frankrike – politisk oro oroar
Kreditvärderingsinstitutet Moody's har sänkt Frankrikes kreditbetyg från Aa2 till Aa3, skriver FT. Orsaken är landets politiska instabilitet som gör det svårt att minska underskottet i statsfinanserna. Den nye premiärministern François Bayrou står inför stora utmaningar. Hans företrädare Michel Barnier tvingades avgå efter en misstroendeomröstning när han inte fick stöd för sina ekonomiska planer i det splittrade parlamentet. Frankrikes budgetunderskott väntas öka till 6,3 procent 2025, det näst högsta i euroområdet efter Italien.