Personer och länder
Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
EU:s ministerråd har antagit två nya stödåtgärder till Moldaviens väpnade styrkor. Den senaste åtgärden, värd 20 miljoner euro, antogs i går torsdag och ska finansiera luftförsvarssystem.
– EU är Moldaviens främsta säkerhetspartner. Utrustningen vi levererar är en investering i fred och för att skydda människor, sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas.
En tidigare åtgärd värd 40 miljoner euro antogs den 7 april. Stödet ges genom Europeiska fredsfonden, EPF, och det totala stödet till Moldavien uppgår nu till 197 miljoner euro sedan 2021.
Ukrainska och europeiska företrädare har presenterat ett eget förslag till fredsavtal för Ukraina som väsentligt skiljer sig från det amerikanska, enligt Reuters. Motförslaget lämnades över efter möten i London i onsdags, uppger nyhetsbyrån som tagit del av båda dokumenten.
President Zelenskyj sade i går torsdag att det nya förslaget nu ligger på president Trumps skrivbord. Dokumenten avslöjar djupa meningsskiljaktigheter i fredsförhandlingarna.
USA föreslår de facto-erkännande av Rysslands kontroll över ockuperade områden. Det ukrainsk-europeiska motförslaget skjuter istället upp territoriella frågor till efter en vapenvila, utan att nämna erkännande av någon rysk kontroll.
Motförslaget innehåller krav på "robusta säkerhetsgarantier" där USA ingår med ett "artikel 5-liknande avtal", vilket påminner om Natos försvarsklausul. Ukraina vill ha rätt att stationera allierade styrkor på sitt territorium och motsätter sig begränsningar av sina väpnade styrkor. Gällande sanktioner föreslår USA att åtgärder från 2014 ska lyftas, medan motförslaget kräver en gradvis lättnad först efter att en hållbar fred uppnåtts, samt ekonomisk kompensation till Ukraina från frysta ryska tillgångar utomlands.
Förhandlingarna utgör den mest samordnade diplomatiska insatsen för att stoppa kriget sedan Rysslands invasion 2022.
Ministerrådet beslutade i dag fredag om ytterligare 15 miljoner euro i militärt stöd till Nordmakedoniens armé. Stödet ges via Europeiska fredsfonden och ska stärka landets försvarsförmåga och bidra till stabilitet på västra Balkan.
– Vårt stöd hjälper Nordmakedonien att bidra till stabilitet i regionen vilket är viktigt både för västra Balkan och för EU, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas.
Totalt har Nordmakedonien nu fått 38 miljoner euro i EU-stöd för försvar och säkerhet.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer diskuterade i går torsdag fördjupat samarbete inom säkerhet, energi och migration. Mötet var en förberedelse inför ett kommande toppmöte i nästa månad.
– Vi är vänner, och vi är européer, vi är mycket likasinnade. Vi delar samma intressen och samma värderingar, sade von der Leyen.
Parterna planerar ett strategiskt säkerhets- och försvarsavtal som kan bana väg för gemensam upphandling och brittiskt deltagande i EU:s plan för gemensamma lån till försvarssatsningar. De diskuterade även Nordsjöns potential som kraftverk för ren energi.
37 EU-parlamentariker har i dag fredag skickat ett kritiskt brev till Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis. Brevet uttrycker oro över att grekiska redare säljer äldre fartyg som hamnar i Rysslands "skuggflotta" och används för att kringgå EU:s sanktioner.
"Grekiska rederier är den enskilt största leverantören av fartyg till skuggflottan", skriver parlamentarikerna med hänvisning till en rapport från Brookings.
Enligt rapporten har grekiska redare tjänat omkring 4 miljarder dollar på försäljningarna, medan Rysslands skuggflotta genererade 9,4 miljarder dollar i intäkter under 2024.
Natos generalsekreterare Mark Rutte kommer i dag torsdag att varna Trump-administrationen mot att tvinga Ukraina till en fredsuppgörelse på Rysslands villkor, enligt Financial Times. Vid möten i Washington ska Rutte betona att en orättvis fred som blidkar Putin skulle öka hotet mot Europa.
– Huvudbudskapet är att få amerikanerna att förstå vad som står på spel, sade en Nato-diplomat till tidningen.
Besöket sker dagen efter att Trump kritiserat Ukrainas president Zelenskyj för att vägra kompromissa och acceptera USA:s erkännande av Rysslands ockupation av Krim.
Tysklands regering har reviderat ned sin tillväxtprognos för 2025 till noll procent, enligt Financial Times. Den tidigare prognosen låg på 0,3 procent. Beskedet kom i dag torsdag.
– Den tyska ekonomin står återigen inför stora utmaningar på grund av USA:s oförutsägbara handelspolitik, sade Robert Habeck, Tysklands avgående ekonomiminister.
Nedrevideringen kommer efter att USA:s president Donald Trump infört tullar mot EU. Tysklands exportberoende tillverkningsindustri väntas drabbas hårt. Landets ekonomi, Europas största, har redan krympt två år i rad. För 2026 spår regeringen dock en återhämtning med en tillväxt på en procent.
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen träffas i dag torsdag för att slutföra planer för ett nytt försvarsavtal, skriver Financial Times. Avtalet, som formellt presenteras den 19 maj, inkluderar även en förlängning av nuvarande fiskekvoter i brittiska vatten.
Överenskommelsen öppnar dörren för känsliga förhandlingar om ungdomsrörlighet, energisamarbete och minskade handelshinder för livsmedel och jordbruksprodukter.
EU:s handelsöverskott med USA har ökat med nästan 60 procent på ett år, skriver TT/GP. I februari uppgick överskottet i varuhandeln till 23,6 miljarder euro, motsvarande 260 miljarder kronor.
Ökningen beror främst på att EU:s varuexport till USA växte med 22 procent medan importen endast ökade med drygt två procent. Samtidigt försämrades EU:s handelsbalans med Kina, där underskottet ökade från 21 till 26 miljarder euro.
Handelsunderskottet med varor mot EU har tidigare retat upp USA:s president Donald Trump, som infört tullar som motåtgärd. När det gäller handeln med tjänster råder det omvända förhållandet, att USA har ett stort överskott mot EU.
Litauens huvudstad Vilnius har tagit fram en plan för att evakuera sina 600 000 invånare på 48 timmar vid en eventuell rysk attack, uppger TT/GP. Planen presenterades av stadens borgmästare Valdas Benkunskas på en pressträff i onsdags.
Evakueringsövningar planeras till hösten. Vilnius ligger endast tre mil från Belarus, som Ryssland använde som utgångspunkt vid invasionen av Ukraina 2022.