Debatt: Datormolnet en revolution som måste regleras

Miljoner människor utnyttjar redan molnbaserade tjänster som Facebook, Spotify och webbpost. För ekonomin som helhet kommer dock de stora fördelarna att visa sig när företag och offentliga förvaltningar börjar använda molntjänster på bred front.

 

För dessa organisationer leder molntjänster till billigare och flexiblare it-lösningar. Tekniken ger nya möjligheter för dem som inte har kapitalresurser att bygga ett särskilt datacenter för att kunna testa en affärsidé. Den gör det också lättare att leverera innehåll på ett lagligt sätt, vilket de europeiska konsumenterna starkt efterfrågar. För andra, till exempel forskare, erbjuder datormolnet en möjlighet att samarbeta med människor från hela världen i en takt och omfattning som tidigare var omöjligt.

 

Vid en tidpunkt då datorer konkurrerar med flygplan som den snabbast växande källan till koldioxidutsläpp är effektivare användning av datorkraft också en välkommen skjuts i miljövänlig riktning.

 

Vinster kan genereras i hela ekonomin och överallt där it används. Det krävs samordnade insatser i Europa för att garantera allas rättigheter och se till att ingen lämnas bakom. På så sätt kan alla dra nytta av det mervärde på 160 miljarder euro per år som en bättre lagstiftning kan ge.

 

Många frågar sig säkert hur EU konkret kan påverka den snabba marknadsutvecklingen.

 

Svaret är inte att regeringarna eller EU ska kontrollera molnet. Men en gränslös företeelse som molnet måste regleras på ett så gränsöverskridande, modernt och stabilt sätt som möjligt.

 

Brist på förtroende är ett hinder för spridningen av molntjänster, och vi måste bemöta detta offensivt. Vi har redan påbörjat arbetet genom ett förslag om att ge EU-medborgarna ett enda regelverk om uppgiftsskydd som är anpassat till den digitala tidsåldern. Vi inser vilken enorm betydelse som data, inklusive personuppgifter, har för den digitala ekonomin. Data är som pengar, man måste kunna lita på dem och de måste få flöda fritt.

 

Trots detta är det praktiskt taget omöjligt i dag att flytta data i molnet från en tjänsteleverantör till en annan. Vanliga problem i sammanhanget är brist på tekniska standarder och obegripliga avtal som ingen normal användare läser. Många människor och mindre organisationer förstår inte begränsningarna i de avtal de skriver på, och de kan sedan upptäcka att de är bundna till en viss leverantör när de vill flytta sina musikfiler eller data.

 

Dataportabilitet, enkla och rimliga avtalsvillkor och certifiering av tillförlitliga leverantörer kan hjälpa till att öka molnanvändarnas förtroende för tjänsterna.

 

Det är också viktigt att vi tar vara på den offentliga sektorns möjlighet att påverka. Den offentliga sektorn väntas köpa molntjänster för cirka 11 miljarder euro fram till 2014. De pengarna kan ha stor betydelse för utformningen av den europeiska marknaden för molntjänster och leda till lägre priser och ökad användbarhet för alla på sikt. Det är mot den bakgrunden vi har föreslagit en reform av EU:s uppgiftsskyddsbestämmelser som kan skapa rättssäkerhet och ett harmoniserat regelverk för att uppmuntra investeringar i datormolnet. Företag väntas kunna spara cirka 2,3 miljarder euro per år. Vi håller också på att inrätta ett europeiskt partnerskap för molntjänster för att säkerställa att offentliga organ i EU lär av varandra och använder gemensamma strategier för upphandling av molntjänster.

 

Det är uppenbart att datormolnet ändrar förutsättningarna för den europeiska ekonomin. Att skapa en större, effektivare och mer tillförlitlig marknad för molntjänster i Europa kan bokstavligen vara en överlevnadsfråga för hundratusentals småföretag. Det kan också vara skillnaden mellan ökat utbud eller nedläggning av offentliga tjänster.

 

Vi uppmanar därför teknikindustrin, regeringarna och användarna att hjälpa oss att överbrygga nationella barriärer. Vi måste bygga förtroende för att åstadkomma det ekonomiska lyft som Europa så väl behöver.

 

Neelie Kroes, vice ordförande i EU-kommissionen med ansvar för den digitala agendan.

 

Viviane Reding, vice ordförande i EU-kommissionen med ansvar för rättsliga frågor, grundläggande rättigheter och medborgarskap.