Omkring 50 stats- och regeringschefer möts på torsdagen i Dublin för Europeiska politiska gemenskapens (EPC) nionde möte. Det sker dagen efter att USA, Ryssland och Ukraina förhandlat i Abu Dhabi. EU företräddes där av höga tjänstemän i ett separat, bredare möte, rapporterar Politico.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj beskrev européernas roll i sitt inledningsanförande på torsdagens möte.

– Inte direkt ännu och inte ännu när ryssarna sitter vid bordet, men européerna är redan involverade. Vi måste se till att Europa blir en ordinarie del av de här förhandlingarna, sade Zelenskyj.

Brev satte frågan på dagordningen
Vem som ska föra Europas talan, något som tidigare funnits i debatten, står på dagordningen när EU:s stats- och regeringschefer håller informellt toppmöte i Dublin på fredagen. Frågan lyftes av Italiens premiärminister Giorgia Meloni i ett brev till Europeiska rådets ordförande António Costa, sedan Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre förra månaden ringt Rysslands diktator Vladimir Putin.

"Europa måste tala med en enda, auktoritativ röst", skrev Meloni i brevet, som RFE/RL har tagit del av.

Costa svarade Meloni med en hänvisning till fördragen. "EU:s intressen måste företrädas av dess institutioner, i enlighet med fördragen", skrev han enligt Politico.

Även USA:s förhandlare Jared Kushner, Donald Trumps svärson, har kommenterat frågan. Han sade i veckan att det vore en större bedrift om Europa kunde enas om en person som talar för dess räkning än att få ryssarna att släppa in européerna i förhandlingarna, enligt Politico.

Tre linjer om vem som ska tala
Ledarnas uttalanden på väg in till torsdagens möte på Irland pekade åt tre håll.

Flera vill att EU:s befintliga företrädare tar rollen. EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas påpekade att frågan avgjordes redan i juni 2024, när EU:s nuvarande ledning valdes, och att fördragen pekar ut Costa och den höga representanten som EU:s företrädare i säkerhetsfrågor.

– Om ledarna vill välja annorlunda kan de förstås göra det, men jag garanterar att det blir en mycket svår övning, sade Kallas.

Luxemburgs premiärminister Luc Frieden, som även företrädde Belgien och Nederländerna vars ledare har budgetbestyr på hemmaplan, sade att budskapet är viktigare än personen men landade ändå i Costa.

– Jag anser att vi har en naturlig person att företräda EU. Det är Europeiska rådets ordförande, sade Frieden.

Lettlands premiärminister Andris Kulbergs sade att det officiellt är Costa som företräder EU. Estlands premiärminister Kristen Michal ville se både Costa och Kallas vid bordet.

– Om ryssarna inte gillar det får det vara så. Vi ska företrädas av dem vi litar på och som står till svars inför EU, inte av dem som Putin tycker om, sade Michal till Politico.

Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš vill i stället att Europa företräds av sittande regeringschefer eller presidenter, eftersom det är Europeiska rådet som beslutar om budgeten och om pengarna till Ukraina.

– Jag är övertygad om att det måste vara premiärministrar eller presidenter som är medlemmar av Europeiska rådet, sade Babiš på väg in på mötet.

Han nämnde bland andra Italiens premiärminister, Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Polens premiärminister Donald Tusk, liksom António Costa, och sade att han själv tänker föreslå namn.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och Frankrikes president Emmanuel Macron tonar i stället ned personfrågan. Merz lyfte fram E3, där Tyskland, Frankrike och Storbritannien ingår, som ett beprövat format och påpekade att även Italien och Polen ibland deltar.

– Jag ser inget som helst problem i att det förblir så, sade Merz.

Macron sade att innehållet avgör formatet och att Europa först måste klargöra vad det vill.

– Annars kommer var och en att säga att de vill ha ett format där de själva är med. Det är inte den viktigaste frågan, sade Macron.

Att inga central- och östeuropéer fanns med i Abu Dhabi har väckt irritation framför allt i Polen, rapporterar TT.

– Det sista vi vill är att Västeuropa handskas med Ryssland över huvudet på östeuropéerna, sade Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt TT i förra veckan.

Inget formellt beslut väntas
Irlands premiärminister Micheál Martin, som är värd för mötet, sade att frågan diskuteras mer formellt under lunchen på fredagens informella EU-toppmöte, men ville inte spekulera i namn. 

Något formellt beslut om ett sändebud väntas dock inte på fredagen, uppger en hög EU-tjänsteman till Politico. I stället väntas ledarna nå en samsyn om vem som ska framföra Europas hållning till Kreml, medan själva valet görs senare. Diplomater som RFE/RL talat med räknar med att E3 består och att ett möjligt utfall är starkare stöd från EU-institutionerna, men inget definitivt beslut.

Europas säkerhet på förhandlingsbordet
Det som gjort européerna särskilt oroliga är att USA-förhandlaren Jared Kushner förra veckan antydde att en bredare europeisk säkerhetsarkitektur kan ingå i en fredsuppgörelse, enligt RFE/RL. Zelenskyj tog upp samma sak i sitt anförande.

– När amerikanerna och ryssarna talar om det här handlar det inte bara om säkerhetsgarantier för Ukraina. I själva verket handlar det mer om något slags nytt säkerhetsramverk mellan Europa och Ryssland, och vi tycker att det synsättet är lite märkligt, sade Zelenskyj.

Kallas sade att ordningen är avgörande: först en vapenvila, sedan ett fredsavtal och först därefter andra diskussioner.

– Att just nu flytta fokus till den europeiska säkerhetsarkitekturen avleder i själva verket uppmärksamheten från där den borde vara, det vill säga vapenvila och att stoppa dödandet i Ukraina, sade Kallas.

Costa sade i sitt inledningsanförande att Europas säkerhet inte kan diskuteras utan en europeisk röst vid bordet. Europa hade enligt honom en fungerande säkerhetsarkitektur tills den förstördes av Rysslands invasion och framtida diskussioner måste utgå från principerna i Helsingforsslutakten från 1975, bland dem gränsernas okränkbarhet och staters territoriella integritet.

– Här finns det ingen anledning att uppfinna hjulet på nytt, sade Costa.

Samtidigt har ett fyrtiotal länder enats om en deklaration om principer för Europas framtida säkerhet, som enligt Macron ska antas under mötet. Den slår bland annat fast behovet av en europeisk pelare inom försvaret.

– I en tid då många vill se Europa utanför de diskussioner som rör dess säkerhet och stabilitet är den här deklarationen ytterst viktig, sade Macron.

Luftvärn, sanktioner och Starshield
Enligt Zelenskyj var samtalen i Abu Dhabi seriösa och ledde till en överenskommelse om utväxling av krigsfångar. Ryssarna sade sig däremot sakna mandat att diskutera nedtrappning i Svarta havet och ett stopp för attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur. USA:s sändebud Steve Witkoff och Kushner är i Moskva på torsdagen och väntas i Dublin på kvällen för att informera Zelenskyj.

Zelenskyj bad om robotar till luftvärnssystemen Patriot och Nasams, ammunition till F-16-planen och stöd till energisystemet inför vintern. Han sade också att hastighetsbegränsningar för Starshield åter gäller över de ockuperade delarna av Ukraina, vilket enligt honom gör det svårare att hinna ikapp ryska jetdrivna Shahed-drönare.

– Om någon i USA fattar beslut som i praktiken behandlar ukrainskt territorium som om det inte vore ukrainskt, så säger det oss vart saker och ting är på väg, sade Zelenskyj.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade att kommissionen förbereder ett 22:a sanktionspaket och ett förslag om hur Ukrainas finansieringsbehov 2027 ska täckas. Båda ska läggas fram före nästa EU-toppmöte. Kallas sade att det finns en vilja att driva igenom sanktionspaketet före årsskiftet. Finansieringen har samtidigt blivit en stridsfråga i förhandlingarna om EU:s nästa flerårsbudget.

På fredagen håller EU:s stats- och regeringschefer sitt egna informella toppmöte i Dublin.