Kohandel väntas lösa EU-toppmötets svåra namnfrågor

Veckans EU-toppmöte inleds på torsdagen med en minnesceremoni i belgiska Ypern där några av första världskrigets hårdaste militära slag stod. Stats- och regeringscheferna ska under tvådagars mötet försöka enas om vilka som får toppjobben i EU de kommande fem åren.

Den brittiske premiärministern David Cameron har febrilt kämpat för att den kristdemokratiske luxemburgaren Jean-Claude Juncker inte ska få posten som EU-kommissionens ordförande. Men hans strävan att få i hop en blockerande minoritet för att förhindra nomineringen ser ut att misslyckas.

EU-ländernas socialdemokratiska ledare ställde sig under ett minitoppmöte i Paris på lördagen sig bakom Juncker som kommissionsordförande. I utbyte kräver den franske presidenten François Hollande och Italiens premiärminister Matteo Renzi dock större möjligheter till flexibilitet i EU:s budgetregler som de anser hindra deras länder från att göra olika investeringar för att få i gång ekonomin.

Men Tysklands förbundskansler Angela Merkel har uttalat sig kritisk till sådana lättnader. En uppfattning som även delas av ledamoten i Europeiska centralbankens direktion, fransmannen Benoît Cœuré.

– Stabilitets- och tillväxtpakten får inte tänjas ut till en punkt där den förlorar sin trovärdighet. Låt oss inte upprepa misstagen från 2003, sade Benoît Cœuré till Frankfurter Allgemeine Zeitung och syftade på händelsen då Tyskland, och senare Frankrike, bröt mot EU:s budgetregler vilket fick konsekvensen att även andra länder ignorerade de gemensamma reglerna.

Förutom ordförande för EU-kommissionen väntas ledarna förhandla om vilka som ska få två av de andra toppjobben i Bryssel – det som ordförande för Europeiska rådet och det som EU:s utrikeschef. I dag innehas posterna av belgaren Herman Van Rompuy och brittiska Catherine Ashton.

Storbritannien väntas få en viktig post som plåster på såren för att Juncker troligen blir näste EU-kommissionsordförande. Cameron vill att Storbritanniens nästa kommissionär ska få ansvar för den inre marknaden, konkurrens, handel och energi – ansvarområden som fyra kommissionärer i dag delar på.

EU-parlamentets tidigare talman, tyske socialdemokraten Martin Schulz och Junckers främste utmanare i EU-valet, ser ut att få återgå till sitt uppdrag. Schulz kommer då att få sitta halva mandatperioden, därefter väntas en EU-parlamentariker från kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppen få uppdraget. Att socialdemokrater och kristdemokrater gör upp om att dela upp jobbet har pågått i flera år och väcker ont blod i EU-parlamentariker från andra grupper som inte får möjlighet att kandidera till posten.

På fredagen väntas stats- och regeringscheferna underteckna fördjupade samarbetsavtal med Ukraina, Moldavien och Georgien. De ska även diskutera EU:s klimatmål mellan 2020 och 2030 men ett beslut om hur höga målen ska vara väntas först vid EU-toppmötet i oktober.