Sverige EU-tvåa i att få unga i arbete eller studier

För ett år sedan enades EU-länderna om ett antal mål som rör arbetsmarknad och välfärd till år 2030. Ett av dessa är att driva ned andelen unga som varken har arbete eller studerar, så kallade NEET:ar, till högst 9 procent i åldersgruppen 15 till 29 år. 

EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade i dag måndag nivåerna för 2021 och de visar att fem medlemsländer redan nu klarar det målet. Sverige, som med 6 procent har den näst lägsta andelen i kategorin, är ett av fem.

Skillnaden är stor mellan medlemsländerna. I Italien är närmare en av fyra unga i åldern 15-29 år utan arbete eller studier. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Förbättring i flesta medlemsländer

Jämfört med för tio år sedan har det skett en minskning av andelen NEET:ar i de allra flesta medlemsländer. De största förbättringarna har skett på Irland, i Bulgarien och Lettland. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Högre frånvaro bland kvinnor

I de flesta EU-länder är andelen NEET:ar högre bland kvinnor än bland män, så även i Sverige. Enligt Eurostat finns det flera förklaringar till detta. En är att sociala konventioner och tryck lägger högre vikt vid att kvinnor sörjer för familj och släkt och män står för försörjningen. Eurostat lyfter även fram problem på arbetsmarknaderna där arbetsgivare föredrar unga män framför unga kvinnor och att kvinnor i högre grad har så kallade prekära anställningar – osäkra anställningsförhållanden.

De största skillnaderna mellan könen syns i Tjeckien och Rumänien. I länder som Finland och Belgien är fallet det omvända med större andel män än kvinnor som varken arbetar eller studerar.