Förväntningar och farhågor inför von der Leyens stora linjetal

Nästa vecka träffas EU-parlamentet för den första Strasbourg-veckan efter sommaruppehållet och i fokus står det linjetal som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ska hålla om tillståndet i unionen. 

Det årliga linjetalet, som kommissionsordföranden sedan 2010 håller inför parlamentet vid det här tillfället, ger en fingervisning om vilka prioriteringar som kommissionen har för det kommande året och vilka förslag som kommer att läggas fram. 

EU-parlamentarikern Heléne Fritzon (S) är en av de som kommer att lyssna noga på vad Ursula von der Leyen har att säga på onsdag, inte minst med tanke på Rysslands pågående krig i Ukraina och dess effekt på energipriser och ekonomin. 

– Det är klart att jag förväntar mig att von der Leyen håller ett tal som har en helt annan dignitet vad gäller politiskt mod att nu ena EU och fatta beslut men också väldigt konkreta åtgärder, sade hon på en pressträff på fredagen och hoppas på stort fokus på energifrågorna men också på klimat och jämställdhet. 

– Jag är orolig för att energikrisen gör att vi tappar tempo i klimatomställningen. Det får absolut inte hända att vi slår av på takten och väljer fossila energislag i en omställning. Likadant gäller med jämställdheten, sade hon. 

Även parlamentskollegan Sara Skyttedal (KD) förväntar sig att von der Leyen i sitt tal kommer komma med konkreta besked om hur energikrisen ska tacklas. Hon kommer även att lyssna extra efter indikationer om att EU kommer att börja reglera vård- och omsorgssektorerna med bindande lagstiftning, inte minst efter att kommissionen i veckan lade fram ett förslag om en ny omsorgsstrategi. 

– Precis som resten av debatten om den sociala pelaren med minimilönerna så är det så här det börjar: det börjar med en rekommendation och sen blir det lagstiftning. Jag kommer att hålla väldigt stor utkik efter eventuella indikationer om vad nästa steg i det här kommer att vara, sade Skyttedal på fredagens pressträff. 

Minimilöner: sista steget

Parlamentet förväntas även klubba igenom den överenskommelse om minimilönsdirektivet som nåddes mellan parlamentet och ministerrådet i början av juni – en överenskommelse som Sverige som ett av få länder inte ställde sig bakom i ministerrådet. 

Både Sara Skyttedal och Heléne Fritzon kommer att rösta emot direktivet nästa vecka.

– Den överenskommelse som parlamentet nu ska godkänna är ju till flera delar såklart bättre än den usla position som parlamentet antog, säger Sara Skyttedal men konstaterar att det centrala problemet faktiskt kvarstår: 

– Vi har nu ett nytt EU-direktiv med det övergripande målet att ge EU-medborgare tillgång till minimilöner och därför finns det nu en risk att EU-domstolen i nästa skede, när man tolkar direktivet, konstaterar att det på EU-nivå finns en individuell rättighet till en minimilön. Och det skulle ju därmed innebära slutet för den framgångsrika svenska arbetsmarknadsmodellen, säger Sara Skyttedal.