EU-tjänstemän i Belgien och Luxemburg kan sammanlagt se fram emot en löneökning på över 8 procent, fördelat på tre olika höjningar mellan juni i år och april nästa år, rapporterar Politico.  För andra anställda i Belgien stiger lönerna ungefär i takt med inflationen. I år är förväntningarna på en 3,3-procentig ökning, skriver tidningen. EU-löner ska räknas upp med hjälp av ett mått på nationella tjänstemäns löner och lokala levnadsomkostnader.

Den genomsnittliga årslönen för en heltidsarbetare i Luxemburg låg 2023 på 81 100 euro, motsvarande över 940 000 kronor, innan skatt, enligt en sammanställning från Eurostat på torsdagen. Det gör det till den högsta medellönen i unionen. I Sverige uppgick den genomsnittliga årslönen till 44 619 euro eller 520 000 kronor. I snitt tjänade bulgarerna minst med 13 500 euro om året.

I går röstade EU-parlamentarikerna om nivån för sina egna löner. V och SD var de enda svenska partierna som röstade för att sänka lönerna.

– Det är helt orimligt att folkvalda ska ha lön som är flera gånger större än vanliga arbetares löner, säger Hanna Gedin, V:s EU-parlamentariker till Aftonbladet.

Rumäniens regering har beslutat att höja minimilönen med 9,5 procent från januari nästa år, rapporterar Reuters. Den nya månadslönen blir 4 050 lei (cirka 9 300 kronor). Beskedet kommer från premiärminister Marcel Ciolacu efter möten med arbetsgivare och fackföreningar. Höjningen sker trots att landet brottas med hög inflation och stort budgetunderskott. Experter varnar för att löneökningen kan förvärra situationen. Rumänien har också lovat EU att minska underskottet, men har ännu inte lämnat in en plan för detta.

EU:s nya direktiv om lönetransparens ska bli svensk lag. I remissvaren på utredningen klagar näringslivet på ökat krångel. Facken är positiva men har invändningar, rapporterar Arbetsvärlden.

I tisdags möttes parterna i EU-tvisten om huruvida det nya minimilönsdirektivet ska ogiltigförklaras eller inte. I ena hörnan står Danmark med stöd från Sverige som menar att direktivet är olagligt eftersom det rör löneförhållanden vilket EU inte får lagstifta om. I andra hörnan står Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen och flera medlemsländer som hävdar att minimilönsdirektivet visst följer EU:s regler. 

Båda parter hävdar olika delar av artikel 153 i Lissabonfördraget och det blir nu EU-domstolens sak att reda ut vad som gäller. Den 14 januari kommer domstolens generaladvokat med ett förslag på hur tvisten bör lösas, därefter är det domstolen som fäller slutlig dom, vilket kan dröja.

Näringslivet i eurozonen räknar med att trycket uppåt på lönerna avtar, enligt en enkät gjord av Europeiska centralbanken (ECB). Enkätsvaren kan dämpa oron för att inflationen ska ta fart igen, enligt TT/SvD. Lönerna väntas öka med 3,8 procent i euroområdet de kommande tolv månaderna, enligt enkäten. I motsvarande mätning gjord i november i fjol låg förväntningarna på löneökningar på 4,5 procent på tolv månaders sikt.

I januari sätts ofta nya lagstadgade minimilöner i de 22 EU-länder som har sådana. I början av detta år höjdes minimilönerna i alla länder, även i reala termer utom i Tyskland och Frankrike. Det framgår av en sammanställning från EU:s levnads- och arbetsvillkorsbyrå Eurofound. Den största nominella ökningen skedde i Polen där minimilönerna ökade med över 20 procent jämfört med året innan. Högst minimilön finns i Luxemburg på 2 571 euro i månaden. Lägst har Bulgarien på 477 euro i månaden. Sverige tillhör de EU-länder som inte har någon nationell lagstadgad minimilön.

Regeringen kallar till sig arbetsmarknadens parter för informella samtal på Harpsund i början av oktober, uppger TT/Aftonbladet. På agendan står bland annat hur den svenska modellen ska kunna leva vidare inom EU. Både regering och parterna ser hot mot modellen, som bygger på att arbetsgivare och fack kommer överens utan statlig inblandning, när EU bland annat vill reglera minimilöner i unionen, något som Sverige fått undantag för.

Nya EU-regler ska minska löneskillnaderna mellan könen. Nu har regeringen beslutat att tillsätta en särskild utredare för att se hur direktivet kan genomföras i Sverige, meddelar Arbetsmarknadsdepartementet enligt TT/Aftonbladet. Tanken med direktivet, som under våren passerat först EU-parlamentet och sedan ministerrådet, är att EU-länderna ska öka insynen i lönesättningen. Utredaren ska bedöma svensk lagstiftnings förenlighet med direktivet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024.