Bakslag för Sverige – Minimilönsdirektivet blir kvar

EU-domstolen beslutade på tisdagen att minimilönsdirektivet från 2022 som vill förbättra villkoren för de som har lagstadgad minimilön i det stora hela följer EU-fördragets regler. EU har i allmänhet möjlighet att reglera levnads- och arbetsvillkor som i praktiken kan påverka områden som löner och föreningsfrihet. 

Begränsningen av EU-kompetensen när det gäller minimilöner är kopplad till en direkt inblandning och påverkan av löner och föreningsfriheten vilket enligt domstolen inte är tillåtet. Därför ogiltigförklarar EU-domstolen två specifika delar av direktivet i artikel 5 som slår fast nationella kriterier för att sätta tillräckliga lagstadgade minimilöner och frasen ”förutsatt att tillämpningen av den mekanismen inte leder till en minskning av den lagstadgade minimilönen." Enligt domstolen ligger dessa två delar utanför unionens lagstiftande befogenhet, underförstått att det är upp till medlemsländerna själva att bestämma.

Domstolen går därmed emot sin generaladvokat som i en förhandsgranskning av fallet ville bifalla Danmark och Sveriges krav om att helt upphäva EU:s direktiv om minimilöner. 

I en kommentar från Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, beklagar han att direktivet i sin helhet inte ogiltigförklaras samtidigt som delar av domen enligt honom var ett steg framåt.  

–Även om Svenskt Näringsliv tycker att hela direktivet skulle ogiltigförklarats är det ändå glädjande att EU-domstolen gör så i viktiga delar. Det innebär mindre risk att EU i framtiden kommer att reglera frågor som skulle kunna påverka den svenska modellen för lönesättning, säger Mattias Dahl till Europaportalen.

Även LO välkomnar delar av dagens EU-dom.

– Det är viktigt att EU-domstolen nu slår fast att EU inte får lägga sig i lönenivåerna. På det viset är dagens dom välkommen. Det behövs bättre villkor för Europas arbetare men EU måste ta hänsyn till att vi reglerar arbetsmarknaderna på helt olika sätt, sade LOs ordförande Johan Lindholm i ett uttalande.

Europafacket ser domen som en bekräftelse på att minimilönedirektivet gäller.

– Denna dom bekräftar att minimilönedirektivet står fast – EU kan och måste agera för rättvisa löner. Direktivets kärna är intakt, sade Esther Lynch, Europafackets generalsekreterare, i ett uttalande.

Från Europaparlamentets utskott för sysselsättning och socialfrågor var reaktionerna från ledande politiker överlag positiva.

– Vi uppmanar medlemsstaterna att snabbt genomföra direktivet. EU-domstolen har bekräftat de viktigaste delarna av direktivet om minimilöner. Det är en seger för ett socialt Europa, sade den finska vänsterpartisten tillika ordförande för utskottet, Li Andersson i en kommentar.

– Rätt fastställda minimilöner minskar fattigdom och ojämlikhet. De har blivit en avgörande del av vår sociala marknadsekonomi och är en allt viktigare prioritet, sade den tyske kristdemokraten Dennis Radtke, medordförande i utskottets övervakningsgrupp för minimilöner.

– Europa står för en stark lagstiftning som skyddar arbetstagare. Detta beslut bekräftar att Europa inte bara är en ekonomisk union för företag, utan att det också är engagerat i sina medborgares välbefinnande, sade den nederländske socialdemokraten Marit Maij, medordförande i utskottets övervakningsgrupp för minimilöner.

Bakgrund
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) sade i juni 2022 att Sverige har lyckats få igenom viktiga förändringar som skyddar den svenska modellen men att Sverige på principiella grunder om nationell kompetens ska rösta nej till direktivet. I oktober 2022 röstade Sverige och Danmark nej till direktivet. I januari 2023 klagade Danmark på minimilönsdirektivet och ville att EU-domstolen skulle ogiltigförklara direktivet som ett brott mot EU:s fördrag. I maj anslöt sig Sverige till Danmarks sida mot Europaparlamentet och ministerrådet. 

Artikeln har uppdaterats med kommentarer.