Kristersson efter toppmötet: Uppenbart att Ukraina hör hemma i EU

Torsdagens EU-toppmöte pågick i 16 timmar långt in på natten till fredag. Tre stora frågor stod på dagordningen för stats- och regeringscheferna som även fick besök av den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj som bad om ytterligare vapen och informerade om landets arbete för att bli EU-medlem.

–  Det var oväntat framåtlutat när det gäller ukrainska framtida EU-medlemskapet. Att Ukraina hör hemma i [EU] är alldeles uppenbart, sade statsminister Ulf Kristersson (M) efter mötet.

Han underströk vikten av att landet inte bör ges någon speciell förtur utan att alla krav för EU-medlemskap måste uppfyllas.

– Det fanns en ljusstrimma mitt i allt detta som inte alls är kravlös, som inte betyder att det är en snabb resa in i EU där dagens slutsatser ändå tydligt bekräftar att EU ser att Ukraina hör hemma i Europa och i EU och att vi vill se den vägen förverkligad, sade Kristersson.

Avskriver EU-gemensam upplåning

Den andra stora frågan på dagordningen var en diskussion om hur EU bör svara på främst USA:s och Kinas omfattande statliga stöd till företag som tar fram grön teknik i klimatomställningen. I slutsatserna ställde man sig bakom kommissionens plan på att göra det lättare för EU-länderna att ge ”riktat, tillfälligt och proportionellt” ekonomiskt stöd till viktiga gröna sektorer.

Enligt statsminister Kristersson ville flera EU-ledare att detta bör ske endast i begränsad omfattning i syfte att undvika en tävling om vilka som kan ge mest stöd.

– Det var väldigt många länder som påpekade att: gör inte för mycket utan i begränsad omfattning.

I kommissionens förslag tar man även upp möjligheterna till ytterligare finansiering till länder som inte har råd att stödja sina företag, finansiering som vissa vill ske genom att EU-länderna gemensamt lånar upp pengar. I slutsatserna skriver EU-ledarna att man ”noterar” – diplomatspråk för begränsad entusiasm – att kommissionen avser lägga fram ett konkret förslag innan sommaren.

Ulf Kristerssons tolkning av toppmötet är att det inte finns något stöd för ny gemensam EU-upplåning.

– Jag skulle säga att vi avskriver det för att det är så många länder som påpekar med betydande kraft att det inte är aktuellt överhuvudtaget, sade Kristersson.

Toppmötesdiskussionen utgör inte desto mindre underlag till kommissionens lansering av skarpa förslag i frågan i mitten av mars inför nästa formella EU-toppmöte i slutet av samma månad.

Stramare migrationspolitik

Migrationsfrågan, där oenighet mellan EU-länderna råder sedan många år, enades man ändå om två aspekter: mer satsningar på att övervaka vilka som tar sig in i EU och att verka för att skicka tillbaka de migranter som inte har rätt att stanna.

– Kompromissen blev en stram migrationspolitik fokuserad på yttre gränser. Att man ska hjälpas åt med resurser för att kunna hantera yttre gräns var den kanske enskilt största och viktigaste uppgiften i den här frågan i dag, sade Kristersson.

Flera EU-länder hade krävt att EU-medel ska användas för att bygga stängsel längas den yttre gränsen. Resultatet blev att kommissionen uppmanas att finansiera två pilotprojekt – enligt uppgift i Bulgarien och Rumänien – för att stärka gränskontrollen varav även ett stängsel.

Stats- och regeringscheferna kom även överens om att intensifiera arbetet med att se till att de migranter som får avslag på asylansökan faktiskt avvisas ur EU. Detta ska bland annat ske genom att öka trycket på de ursprungs- och transitländer som vägrar ta tillbaka medborgare.