Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
En italiensk grönsaksmarknad i juli 2023. Med en årsinflation på 6,3 procent i juli delar Sverige och Italien plats 14 bland EU-länder med lägst inflation.

Stor skillnad på inflationsnivåerna i EU – Sverige över snittet

MALMÖ 23 augusti 2023

Medan Spanien, Belgien och Luxemburg har en inflation runt 2 procent, ligger Sveriges fast på över 6 procent. Hur kommer det sig? Europaportalen har sökt svar bland experter och svaren varierar.

I Sverige påverkas många av den höga inflationen, senast på 6,3 procent enligt det harmoniserade indexet för konsumentpriser, HIKP, som EU använder sig av. En inflation som enligt SCB främst drivs på av boendekostnader och högre priser på rekreation och kulturaktiviteter, även om livsmedelspriserna också fortsätter stiga. Men på många andra håll i Europa har prisutvecklingen trappats ner. Lägst inflation har Belgien, Luxemburg och Spanien med runt två procent. På andra änden av spektrumet ligger Ungern med 17,5 procent inflation. Genomsnittet i EU var under juli 6,1 procent enligt Eurostats siffror, vilket betyder att Sverige ligger strax över.

Redan i fjor, när energipriserna steg som mest, till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, var skillnaderna stora i Europa.

– Sedan Ukrainakrigets utbrott och energikrisen kan vi se väldigt olika inflationssiffror, säger ekonomen Gregory Claeys, på Brysselbaserade tankesmedjan Bruegel.

Han lyfter fram flera faktorer som skäl till de olika inflationsnivåerna inom EU.

– Det är väldigt höga nivåer i länder som ligger nära Ryssland, som påverkas mer av att flödena från Ryssland minskade. Det är huvudförklaringen till skillnaderna. Energiprisernas utveckling och den geografiska närheten till Ryssland och rysk gas.

– Men vad som också omtalats är åtgärder som kan sättas in för att hantera energipriserna. Fransmännen höll till exempel nere inflationsnivån på energimarknaden genom att tvinga energiföretag att inte höja priserna. De introducerade en sköld för att skydda konsumenterna och små och medelstora företag från energipriserna.

Svag svensk krona driver på inflation

Att Sverige haft en hög inflation sedan förra året kan inte förklaras med något större beroende av rysk energi. Istället är den vanligaste förklaringen den svaga svenska kronan, som gör allt som importeras dyrare och har ökat på effekten av höjda priser för energi och vissa matvaror.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist ser tre faktorer som har bidragit till kronans svaga ställning. Att mindre valutor tenderar att tappa i värde under oroliga tider, när investerare söker sig till de stabilare valutorna som dollarn och euron. Att den amerikanska Centralbanken kraftigt har höjt sin ränta, vilket har lett till en starkare dollar och att kronan därmed försvagats i relation till den amerikanska valutan. Och slutligen – de svenska hushållens skuldsättning och osäkerheten på den svenska bostadsmarknaden, som får marknaden att undvika den svenska kronan på grund av risken för en bostadsbubbla.

– När man ser att Riksbanken höjer räntan så tänker man att svensk ekonomi är väldigt räntekänslig och att det kan bli en tvärnit för svensk ekonomi. Man är rädd för att Sverige ska få problem och då håller man sig borta från den svenska kronan, säger Bergqvist.

Ekonomen Gregory Claeys förklarar samtidigt att centralbankernas räntehöjningar är ett svar på andra länders räntehöjningar. Sedan förra året har såväl Europeiska Centralbanken, ECB, som Riksbanken, följt i den amerikanska centralbanken, FED:s fotspår och höjt räntorna. Om de inte hade gjort det hade deras valutor försvagats ytterligare.

– Ett av skälen för ECB till att höja räntorna så mycket är att man inte vill att euron ska devalveras mot dollarn, säger Claeys.

I det svenska fallet blir räntehöjningar ett tvåeggat svärd. Där räntehöjningarna dels syftar till att stoppa inflationen genom att minska köpkraften i den svenska ekonomin och därmed priserna, dels bidrar till höjda boendekostnader och oro kring hushållens skuldsättning.

Inflationen hanteras olika

En utblick i Europa visar dock också på att regeringar har ett visst utrymme att agera för att påverka inflationen. I Frankrike, där man som sagt satte ett tak för energipriserna, lyckades man skydda de mest sårbara grupperna. En studie som Bruegel gjort visar att i Frankrike har den rikaste delen av befolkningen drabbats hårdare av inflationen än den fattigaste delen av befolkningen.

Gregory Claeys lyfter också fram Österrike som ett positivt exempel, där man till skillnad från i Frankrike, bara satte ett pristak på en del av energikostnaderna. Tillräckligt för att hushållen skulle kunna täcka basbehoven, men inte mer, vilket blir billigare för staten.

– I Frankrike var pristaket så generöst att man också hjälpte rika människor. I vissa länder var man mer riktade än i andra.

Spanien har, som konstaterats, en av de lägsta inflationsnivåerna inom EU. Något som enligt den socialdemokratiska spanska regeringen beror på åtgärder som att man sänkt momsen på basvaror, det vill säga på sådant som mjölkprodukter, bröd, ägg och vissa frukter. Men en studie som nyligen publicerats av den spanska centralbanken visar på att en avgörande faktor för den låga spanska inflationen har varit att Spanien redan innan energikrisens början importerade olja och gas från ett stort antal olika länder. Det ledde till att energipriserna inte påverkades där som i andra EU-länder.

 "Greedflation" – företagens roll

Ytterligare en faktor som har blivit omdiskuterad när det gäller den europeiska inflationen är det som kallats för ”greedflation”. Det innebär att företag utöver att anpassa priserna utifrån att de själva har drabbats av höjda energipriser och annat har passat på att driva upp priserna för att höja sin vinstmarginal. Svenska tankesmedjan Arena Idé presenterade i Dagens Industri i veckan en studie som visar att inflationen i Sverige till stor del förklaras av ökade vinster.

– Det är svårt att lösa för att vara ärlig, säger Claeys.

Han berättar att europeiska regeringar har försökt offentligt anklaga företag som har ertappats med att göra detta men att man också skulle kunna införa skatt på övervinster, något som en del länder gjorde när det gällde energisektorn.

– Vissa företag har tjänat på de ökade priserna och man har infört skatt på övervinster. Det kan vara ett sätt att hantera det. Och inte bara inom energisektorn utan även inom andra sektorer.

Mer fakta

Natacha López
Redaktör
Skicka epost
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret