Debatt: Demokratin i Europa hotas – nu krävs handling

Europa står inför en alarmerande utveckling där demokratins grundvalar – rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och fria val – hotas i allt fler länder. Som exempel kan anges, röstköp i det moldaviska presidentvalet tidigare i höst och rysk påverkan av det rumänska presidentvalet. Allra mest dramatiskt är läget i Georgien, där landet bokstavligen står och väger mellan Europa och Ryssland. Det är en utveckling vi inte kan acceptera och den riskerar att få stor åverkan för säkerheten i hela Europa. Sverige och EU måste stå i första ledet för att stå upp mot detta.

Det georgiska styret har under senare år försatt landet på fel kurs. Från att vara en av de mest lovande demokratierna i EU:s östliga partnerskap till att nu drabbas av underminerad yttrandefrihet, omfattande valfusk och en uppenbar strävan mot ett auktoritärt styre. Utnyttjandet av juridiska processer och övervåld från polisen för att tysta politiska motståndare blir allt vanligare. Samtidigt ser vi hur Ryssland använder sin propagandaapparat och sitt ekonomiska inflytande för att destabilisera landet och förhindra dess närmande till EU.

Allt detta är en del av Rysslands systematiska försök att underminera demokrati och stabilitet i Europa. Genom desinformation, cyberattacker och direkta ekonomiska investeringar i auktoritära krafter försöker Kreml skapa splittring inom EU och förhindra demokratiska framsteg i sitt närområde.

EU:s svar måste vara resolut och träffsäkert. Därför är det bra att det nu finns en överenskommelse i EU om att införa inreseförbud mot personer i Georgien som är centrala aktörer i landets negativa utveckling. Likaså är det bra att EU ska omdirigera EU-stöd från georgiska myndigheter till att i stället understödja civilsamhället och oberoende media. Men det är ett otillräckligt svar. I dagsläget blockerar dock Ungern och Slovakien skarpare åtgärder från EU:s sida.

EU bör införa regelrätta sanktioner och frysa tillgångar som tillhör personer skyldiga till att demokratin monteras ned i Georgien. För det är inte Georgien som sådant som ska straffas, utan de personer som på egen hand tar landet i en destruktiv riktning. Ett sådant träffsäkert tillvägagångssätt kan bibehålla georgiernas stöd för EU-närmandet, i denna utmanande tid.

Det är nämligen värt att påpeka att 82 % av georgierna anser att deras land skulle gynnas av ett EU-medlemskap, och att 58 % uppger att de tenderar att lita på EU. Förtroendet är alltså starkare än för många av landets egna institutioner. Liknande förtroendesiffror går igen i många av de andra europeiska länderna som Ryssland otillbörligt försöker påverka eller rentav styra. Om EU sviker dessa människor nu kommer det att resultera i misströstan, hopplöshet och ett ifrågasättande av huruvida demokratin orkar stå emot Putins hybridkrigföring.

Sverige har nu en över 100 år lång demokratisk historia och med den följer ett moraliskt ansvar att bistå samt visa ledarskap när andra kämpar för sin frihet och sina demokratiska rättigheter. Det är också avgörande att EU lever upp till sitt ansvar som en garant för fred, frihet och rättvisa.

Jag har varje dag kontakt med demokratikämpar på plats i Georgien. De har demonstrerat varje kväll för sin frihet sedan flera veckor tillbaka, blivit brutalt misshandlade, nedsprutade med vattenkanoner, hotade, pepparsprayade, tårgasade och beskjutna med gummikulor.

Europa kan inte stå tyst när demokratin är under attack. Vi måste agera nu, innan det är för sent.

Erik Ottoson (M) 
Ordförande i riksdagens EU-nämnd