Riksdagens EU-beslut | EU-nämnden
Senast uppdaterad: 2 november 2026
Stor enighet i svensk EU-politik
Den ordinarie lagstiftningen i EU beslutas av det folkvalda Europaparlamentet och EU-ländernas regeringar i ministerrådet tillsammans. I riksdagsvalet 2026 valde svenska folket vilka partier som de kommande fyra åren ska styra svensk EU-politik i ministerrådet. Ordningen är att riksdagens EU-nämnd bestämmer EU-politiken och regeringen förhandlar i rådet. Riksdagen bestämmer inte hur de svenska ledamöter ska rösta i Europaparlamentet.
I en stor kartläggning av Europaportalen visar att det råder en relativt stor politisk enighet i EU-frågor bland riksdagspartierna i Sverige. I grafik nedan visas andel beslutsfrågor där alla var överens och andel frågor där minst ett parti var emot. För första gången var Sverigedemokraterna det partiet utanför regeringen som minst gick emot riksdagens EU-politik, vilket är en tydlig förändring mot SD:s tidigare hållning.
Den höga graden av enighet står i kontrast till mediabilden som ibland rapporterar om stora konflikter och oenighet i EU-politiken. Därmed inte sagt att det inte bråkas i svensk EU-politik, se här.
Om enigheten är relativt stor i EU-nämnden är det inget mot den höga grad av enighet som råder mellan medlemsländerna när nya EU-lagar beslutas. Som regel är alla överens utom i några färre fall. Notera att Ungern, som är EU-landet som flest gånger röstar nej, bara gör det i knappt 12 procent av fallen.
