Nöjd riksdag diskuterar helst EU bakom stängda dörrar

Europaportalen har träffat talmannen Andreas Norlén för att ta tempen på riksdagens EU-arbete.

Många har nog sett på webben eller i TV hur statsministern inför EU-toppmöten i riksdagen redogör för regeringens ståndpunkter för att få stöd av ledamöterna. Men när kameralamporna slocknat fortsätter riksdagen med sitt EU-arbete i det tysta bakom stängda dörrar.  

En verksamhet i riksdagen som är mindre känd för allmänheten är riksdagsutskottens omfattande granskningar av huruvida EU-kommissionen inkräktar på medlemsländernas lagstiftningsrätt.  

Granskningen, som är frivillig, kallas för subsidiaritetsprövning. Den går ut på att kontrollera om ett EU-förslag bör tas på EU-nivå eller om de enskilda länderna bör bestämma själva. 

Inget annat parlament i EU klagar så mycket på kommissionens lagstiftning som riksdagen. Frankrikes parlament, som klagar näst mest, kommer knappt upp till hälften av de svenska invändningarna.

Av 1 380 utredningar som riksdagsutskotten gjort mellan 2010 och juni 2025 har 115 resulterat i formella invändningar som riksdagen antagit och skickat in till EU-kommissionen. 

Av dessa har riksdagen endast i två fall, senast 2013, fått med tillräckligt många EU-länders parlamentet (minst en tredjedel) för att EU-kommissionen ska tvingas förklara sig. I ett av fallen fick Sverige och andra rätt och kommissionen drog tillbaka lagförslaget för misstänkt brott mot subsidiaritetsprincipen.  

Varför fortsätter riksdagen att idogt granska alla EU-förslag för misstänkta brott mot EU-rätten när ni nästan aldrig når framgång?

 – I grunden handlar det om att det finns en fördragsbunden uppgift för de nationella parlamenten att utöva subsidiaritetskontroll och riksdagen har tagit den uppgiften på allvar, en typisk svensk plikttrogenhet, säger riksdagens talman Andreas Norlén (M) när Europaportalen träffar honom i hans tjänsterum i riksdagen där han bjuder på kaffe men inga av sina rikskända kakor.

Talmannen säger att andra parlament gör andra prioriteringar än riksdagen men att man från svensk sida försöker att påverka och sprida sina invändningar bland dem.

– Men det är klart att genomslaget har varit begränsat, sade Andreas Norlén.

Öppet i Danmark, slutet i Sverige

I Danmark, varifrån idén med en EU-nämnd kommer, har man sedan 20 år tillbaka en betydligt större öppenhet kring EU-frågor än i Sverige. Förutom att parlamentet sänder statsministerns möten med EU-nämnden är även övriga möten med ministrar öppna och direktsänds på webben. Det ger den intresserade allmänheten en god inblick i EU-politiken och de danska positionerna. En mindre del av ministermötena, cirka tio procent, är stängda på begäran av regeringen eller ledamöterna själva, uppger den danska EU-nämnden för Europaportalen.

I Danmark direktsänder parlamentet sina EU-nämndsmöten. Är det något för svensk öppenhet att ta efter?

– Nej, jag tror att det är en bra ordning som vi har i dag där statsministerns möten inför Europeiska rådet är öppna men där man i övrigt överlägger inom stängda dörrar med stenografiska uppteckningar. Det finns ett värde i att man kan ha ett meningsutbyte mellan partierna som inte direktsänds, det gynnar möjligheterna att nå enighet.

Om vi vänder på ditt resonemang: gör de öppna mötena det svårare att nå enighet i Danmark?

– Danmark var en förebild då Sverige gick med i EU och skapade modellen med en EU-nämnd. Olika parlament värderar detta med öppenhet för utskottsmöten lite olika. Vi i Sverige har hållit fast vid att utskottsmöten som huvudregel ska vara stängda för att kunna sträva efter samsyn snarare än polemik. 

Tänker du att EU-debatten i Danmark är polemisk?

– Jag tänker att varje land hittar sin modell utifrån sina förutsättningar och sin politiska kultur.

Har riksdagen en särskild strategi för vilka förändringar man vill se i EU-samarbetet?

– Riksdagen som institution har inte det. Det är en fråga som de politiska partierna ansvarar för. Men det finns en bred samsyn om vissa frågor som rör EU:s framtid som en i grunden positiv syn på utvidgningen [av EU], vikten av stödet till Ukraina, en budgetrestriktiv hållning och öppenhet i bemärkelsen handlingsoffentlighet [offentlighetsprincipen]. Så det finns ett antal positioner där jag uppfattar att partierna i grunden är överens.

När Sverige gick med i EU 1995 ökade riksdagens politiska makt väsentligt eftersom regeringens förhandlingsmandat – och därmed alla EU-lagar och många EU-beslut – måste godkännas av riksdagen. För första gången kunde riksdagen direkt påverka lagar och regler i andra länder samtidigt som andra länder också kunde påverka EU-lagarna i Sverige. I andra EU-länder har, på grund av olika nationella regler, parlamenten betydligt mindre EU-makt än riksdagen.    

Talmannen är påtagligt nöjd med den svenska ordningen och när Europaportalen frågar hur han ser riksdagens inflytande svarar han med en anekdot. 

– När jag var i Belgien för några år sedan och träffade en parlamentariker sade han att han ville emigrera till Sverige eftersom han tyckte att svenska parlamentariker hade så mycket större möjligheter att påverka regeringens EU-arbete än man hade i Belgien, sade Andreas Norlén och tillade att hans bild är att riksdagen är ett av de parlament som har störst möjlighet att påverka och också använder de möjligheterna.

Kan man säga att riksdagen har ett fast grepp om den svenska EU-politiken?

– Jo, så är det ju.

Skulle du vilja att riksdagens makt och inflytande i EU ökar i något avseende?

– Jag tycker det är bra som vi har det, sade Andreas Norlén.

Kortfrågor

Vad skulle du säga är det bästa med EU?

 – Samarbetet i sig.

Vad skulle du säga är det sämsta med EU?

 – Att det inte råder full enighet om stödet till Ukraina.

Skulle du säga att det finns något viktigt med EU som man lätt glömmer bort?

– Det vardagliga lagstiftningsarbetet om stora och små frågor.

Var befinner sig EU om tio år om du får bestämma?

– Jag hoppas att utvidgningen har kommit en bra bit på väg. Att enigheten om frihet, demokrati och Ukraina är solid. Att samarbetet rullar på och gör det på ett effektivt sätt.