EU-domstol tvingar von der Leyen till större öppenhet
STOCKHOLM 14 maj 2025En lägre instans i EU-domstolen kallad tribunalen, beslutade på onsdagen att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen måste lämna ut sina SMS-texter som skickats till läkemedelsföretaget Dfizers angående köp av coronavaccin.
Tribunalen vid EU-domstolen gav på onsdagen i en dom journalisten Matina Stevi vid dagstidningen The New York Times rätt i sin klagan att enligt EU:s offentlighetsprincip från 2001 få se samtliga textmeddelande som skickats mellan kommissionsordföranden Ursula von der Leyen och Albert Bourla, verkställande direktör för Pfizer, mellan den 1 januari 2021 och den 11 maj 2022.
Texterna anses kunna besvara hur det gick till och vad som sades när kommissionen köpte in covid-19-vaccin från läkemedelsföretaget – en affär i mångmiljardklassen.
Därmed ogiltighetsförklaras kommissionens beslut att inte lämna ut texterna och deras påståenden att de av journalisten beskrivna texterna inte finns.
Enlig domen har kommissionen inte lämnat några rimliga förklaringar till varför den inte har de begärda handlingarna i sin besittning, inte heller till påståendet att texterna inte skulle vara så viktiga att de måste sparas. Domen kan överklagas. Även Europeiska ombudsmannen har tidigare kritiserat kommissionen i samma fråga.
Kommissionen svarar
I ett skriftligt uttalande efter domen skriver kommissionen att de nu noggrant ska studera tribunalens beslut och besluta om nästa steg. De lovar också att anta ett nytt beslut till tidningens begäran med en mer detaljerad förklaring. De betonar att transparens har alltid varit av yttersta vikt för kommissionen och ordförande Ursula von der Leyen.
Journalister klagar på bristande öppenhet
I april 2025 skrev 151 journalister i ett öppet brev till EU-kommissionen att kommissionen allmänt måste skärpa sig när det gäller att följa offentlighetsprincipen och rätten att få tillgång till EU-handlingar. I brevet återges EU-ombudsmannens beskrivningar om systematiska förseningar i behandling av förfrågningar där över 60 procent av fallen överskred tidsgränsen på 15 dagar. Vidare påpekar journalisterna att kommissionen oftast misslyckas med att ge ut konkreta bevis när de åberopar skaderisk på skyddsvärda intressen som grund för att inte lämna ut viss handling.
Rätten till handlingar är en EU-regel som Sverige var med och drev fram under sitt EU-ordförandeskap 2001.
Ämnen i artikeln
