Svenska EU–parlamentariker enade i kritik mot USA:s tullar och Turkiets journalistfängslande

I förra veckan träffades EU-parlamentets över 700 ledamöter i Strasbourg för sitt månatliga möte. På dagordningen stod bland annat en debatt om USA:s tullar, en debatt som lockade flera svenska ledamöter.

– Donald Trumps tullar är skadliga för hela världen, inte minst för de allra fattigaste, för amerikanerna själva. De är baserade på siffror som är tagna helt ur luften, sade Isabella Lövin (MP) under debatten om EU:s svar på USA:s nyligen införda tullar.

Lövin var bara en av flera svenska parlamentariker som uttryckte stark oro över utvecklingen. Liberalernas Karin Karlsbro var ännu tydligare i sin kritik.

– Hur botar man Trumpångest? Det bästa receptet är ett starkt EU. Ett Europa som står upp för allt det där som gör den här planeten lite bättre: demokrati, frihandel, vetenskap, upplysning, rättsstat, jämställdhet, sade Karlsbro.

Hon pekade på att EU nu har över 70 handelsavtal runt om i världen medan Trump inte har förhandlat fram ett enda nytt. Socialdemokraternas Evin Incir levererade den kanske skarpaste kritiken när hon direkt adresserade den amerikanske presidenten.

– Till USA:s president Trump: du är en förlorare. Därför att det inte finns några vinnare i detta handelskrig. Det driver upp priser, förstör jobb, kväver tillväxt och drabbar de mest sårbara hårdast, sade Incir.

Moderaternas Jörgen Warborn förespråkade en försiktig linje och beskrev situationen som ett historiskt vägskäl.

– Kommissionens beslut att avvakta med omedelbara repressalier är klokt; nedtrappning skapar utrymme för dialog. Men låt oss vara tydliga: passivitet får inte bli vår politik. Inom dessa 90 dagar måste vi förbereda ett starkt, avvägt och enat svar, sade Warborn.

Han uppmanade EU att stärka den inre marknaden, slutföra fler frihandelsavtal och återta ledarskapet inom Världshandelsorganisationen WTO för att möta den globala osäkerheten.

Kräver svensk journalists frigivning
Flera svenska parlamentariker stötte även kravet på att Turkiet måste frige den svenske journalisten Joakim Medin som sitter fängslad på oklara grunder i landet.

– I onsdags i förra veckan var jag i Ankara. Jag var i en domstol. Joakim Medin stod inför rätta. Joakim är en svensk journalist som har gripits i Turkiet och som nu riskerar tolv års fängelse, sade Jonas Sjöstedt (V).

Han konstaterade att Medin inte gjort något brottsligt utan endast utfört sitt arbete som journalist och att anklagelserna är helt grundlösa.

– Det är fullständigt oacceptabelt att Turkiet fängslar EU-medborgare, svenska medborgare och journalister som inte har gjort någonting brottsligt, sade Sjöstedt.

Evin Incir (S) citerade Medins egna ord från fängelset Silivri i Turkiet.

– "Journalistik är inte ett brott, inte i något land". Dessa är den svenske journalisten Joakim Medins ord från det ökända högsäkerhetsfängelset Silivri i Turkiet. Joakim måste omedelbart tillåtas återvända hem till sin frihet, till sin Sofie och deras väntande barn, sade Incir.

Hon kritiserade den svenska regeringens hantering av fallet och menade att de diplomatiska ansträngningarna har varit otillräckliga.

Kristdemokraternas Alice Teodorescu Måwe placerade fängslandet i ett större sammanhang av Turkiets demokratiska tillbakagång.

– [Det är] ett fall som präglas av godtycke och rättsosäkerhet och som illustrerar den repressiva utvecklingen i Turkiet, sade Teodorescu Måwe.

Hon förespråkade att EU bör avsluta, inte bara pausa, Turkiets anslutningsprocess till EU.

Även Sverigedemokraterna markerade sitt stöd för den fängslade journalisten.

– Sverigedemokraterna står bakom fri och oberoende journalistik och vi har länge kritiserat den islamistiska auktoritära utveckling som sker i Turkiet. Därför kommer vi att rösta för Vänsterpartiets resolution om den svenska journalist som just nu sitter fängslad i Turkiet, sade Beatrice Timgren (SD) .

Oro över bristande ekonomisk kontroll
Flera svenska parlamentariker deltog även i debatten om ansvarsfrihet för EU:s budget 2023 där Sverigedemokraternas Dick Erixon var huvudansvarig för en del.

– [Europeiska] revisionsrätten larmade redan för flera år sedan om att felnivån i EU:s budgetar ökar markant. Under 2023 ökade felprocenten enligt revisorerna till 5,6 %. Det rör sig nu om enorma belopp, sade Erixon.

Han uttryckte särskild oro över kontrollen av coronafondens utbetalningar.

– Enligt revisionsrätten går det helt enkelt inte att följa pengarna för att se var de tagit vägen. Svagheterna i kontrollsystemen och den mycket låga graden av kontroller på plats utnyttjas av nationella myndigheter, företag och organisationer för att lägga beslag på EU-pengar, sade Erixon.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt pekade också på problem med coronasfonden.

– Det allra allvarligaste när det gäller EU-kommissionen är hanteringen av [coronafonden]. Här har vi ett enormt finansiellt instrument där vi saknar spårbarhet för hur pengarna används. Kritiken har varit skarp från revisionsrätten, sade Sjöstedt.

Han noterade att hundratals fall av misstänkt bedrägeri redan ligger hos den europeiska åklagarmyndigheten, men att kommissionen fortfarande inte tar problemen på tillräckligt allvar.