Hård kritik mot EU:s dyra handelsfred med USA

Den nya handelsöverenskommelsen, som innebär att USA inför en generell tull på 15 procent på de flesta varor från EU, har skapat viss förutsägbarhet för europeiska företag. Men priset för denna stabilitet anses av många vara högt. Reaktionerna visar på en djup splittring inom EU där lättnaden över att ha undvikit Donald Trumps hot om 30-procentiga tullar blandas med bitterhet över vad som ses som en ensidig och ofördelaktig kompromiss.

Fransk vrede och tysk pragmatism
Skarpast är kritiken från Paris. Frankrikes premiärminister François Bayrou fördömde avtalet i hårda ordalag.

"Det är en mörk dag den då en allians av fria folk, samlade för att hävda sina värderingar och försvara sina intressen, beslutar sig för att underkasta sig", twittrade han på X.

I Berlin, som leder EU:s största och mest exportberoende ekonomi, är tonen mer pragmatisk men lika dyster. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz medgav att han inte var nöjd med resultatet, men att "mer helt enkelt inte var uppnåeligt". Han varnade för att den tyska ekonomin kommer att lida "betydande skada" till följd av tullarna.

– Detta resultat kan inte tillfredsställa oss. Men det var det bästa resultat som kunde uppnås i en given situation, sade Friedrich Merz, enligt Financial Times.

Liknande tongångar hörs från andra medlemsländer. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez uttryckte sitt stöd för avtalet "men utan entusiasm", medan Sveriges statsminister Ulf Kristersson beskrev det som att det finns "både sött och salt i den här överenskommelsen".

Kritikstorm i Europaparlamentet
Även i Europaparlamentet är missnöjet utbrett över de politiska grupperingarna. Socialdemokratiska S&D-gruppen kallar avtalet obalanserat och varnar för att den kortsiktiga lättnaden sker på bekostnad av långsiktiga ekonomiska intressen.

– Trump för ett olagligt tullkrig, och det avslutas inte med denna uppgörelse. Detta underminerar den regelbaserade handeln och utmanar Europas strategiska autonomi, sade Kathleen van Brempt, S&D-gruppens talesperson i handelsfrågor.

Den liberala RE-gruppen beklagar att de frihandelsprinciper som präglat den transatlantiska relationen sedan andra världskriget nu systematiskt monteras ned.

– Att hitta en överenskommelse med USA är viktig, men inte till vilket pris som helst. Vår suveränitet, våra intressen, våra företag och våra jobb är inte förhandlingsbara, sade Marie-Pierre Vedrenne, gruppens samordnare i handelsutskottet.

Från De Gröna/EFA-gruppen kommer kritik mot att EU har gett vika för utpressning.

– Det här är ett ojämlikt avtal som viker sig för president Trumps mobbningstaktik och hot. Det är dåligt för europeiska företag, dåligt för europeiska exportörer och dåligt för Europas ställning i världen, sade gruppledaren Terry Reintke.

Bernd Lange, ordförande för parlamentets inflytelserika handelsutskott, ställde sig frågande till kostnaden för uppgörelsen och ifrågasatte om ett bättre resultat varit möjligt.

– För min del ser jag en asymmetri skriven i sten. Vad är priset vi betalar för det här avtalet, sade han och underströk att parlamentet måste få svar på alla kvarstående frågor.

Dyr nota för läkemedelsindustrin
För vissa sektorer blir de ekonomiska konsekvenserna särskilt kännbara. Läkemedel, som är EU:s största exportvara till USA mätt i värde och som historiskt varit tullfri, omfattas nu av 15-procentstaket. Analytiker från bland annat Bernstein och ING uppskattar enligt Reuters att detta kan kosta industrin mellan 13 och 19 miljarder dollar årligen. Kostnaden riskerar att i slutändan hamna hos konsumenterna om inte företagen lyckas mildra effekterna, till exempel genom att bygga upp lager i USA eller flytta produktion.

Energiåtagande sågas som orealistiskt
En central del av uppgörelsen är EU:s löfte att europeiska företag ska köpa amerikansk energi för 750 miljarder dollar över tre år. Detta åtagande, som av kommissionen framställts som ett sätt att minska beroendet av Ryssland, avfärdas av flera energiexperter som orealistiskt.

– Siffrorna är tagna ur luften, sade Matt Smith vid energikonsultfirman Kpler till Financial Times, och påpekade att privata, aktieägarstyrda företag har en skyldighet att köpa energi till lägsta pris.

Experter pekar på att EU:s import av amerikanska fossila bränslen förra året uppgick till 75 miljarder dollar, en bråkdel av den utlovade nivån på 250 miljarder dollar per år. Att nå målet skulle kräva en massiv omfördelning av handelsflöden och gå stick i stäv med både EU:s klimatmål och Donald Trumps uttalade önskan om lägre energipriser.

Från EU-kommissionen menar man dock att siffran på de utlovade energiköpen på 750 miljarder euro bygger på "robusta beräkningar" som gjort efter samtal med europeiska företag och branschorganisationer. Höga tjänstemän medger dock att det krävs omfattande investeringar i infrastruktur som LNG-terminaler för att EU-länderna ska kunna öka sina energiköp från USA så mycket. De pekar även på att summan är en "intention" och inte ett juridiskt bindande åtagande från EU.

Svenska reaktioner: ”Minst dåliga alternativet”
Från svenskt håll beskrivs avtalet som en kompromiss man tvingats acceptera. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) konstaterar att avtalet är dåligt för svensk ekonomi och kan leda till minskad tillväxt, men även hon ser ett värde i att osäkerheten minskar. Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, är inne på samma linje.

– Att en principöverenskommelse är på plats skapar mer förutsägbarhet och tydligare spelregler för näringslivet, sadehan.

Även Europafacket är kritiskt och varnar för att avtalet riskerar betydande jobbförluster. De pekar på att de enorma investeringar och energiinköp som utlovats till USA är pengar som borde investeras för att skapa jobb i Europa.

– EU-institutionerna kan inte låta arbetande människor betala för deras misslyckande att stå upp mot Donald Trump, sade generalsekreterare Esther Lynch i ett uttalande.

Försvaret: ”Bättre än ett handelskrig”
Mitt i kritikstormen står EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič, som ledde förhandlingarna. Han försvarar uppgörelsen som en pragmatisk nödvändighet och bättre än ett handelskrig med USA.

– Detta är tydligt den bästa uppgörelse vi kunde få under mycket svåra omständigheter sade Šefčovič under en presskonferens på måndagen.

Han målade upp en dyster bild av alternativet: ett eskalerande handelskrig med tullar på över 30 procent som skulle ha lamslagit handeln och tvingat fram förhandlingar under "mycket, mycket sämre förhållanden". Bakom kulisserna fanns även en utbredd oro för att en handelskonflikt skulle spilla över på säkerhetspolitiken och USA:s stöd till Ukraina.

Arbete återstår
Det som nu finns på bordet är ett ramavtal. Under de kommande veckorna väntar fortsatta förhandlingar för att slå fast de tekniska detaljerna.