Fredsavtal för Gaza undertecknas – men EU står vid sidlinjen

Efter två år av krig, utlöst av Hamas terrorattacker den 7 oktober 2023, har ett toppmöte för fred inletts i den egyptiska orten Sharm el-Sheikh. Mötet, som leds av USA:s president Donald Trump och Egyptens president Abdel Fattah el-Sisi, syftar till att formellt underteckna ett avtal som ska avsluta stridigheterna. Vapenvilan trädde i kraft i fredags och i dag måndag började Hamas frisläppa den israeliska gisslan, uppger AP.

EU representeras av Europeiska rådets ordförande António Costa, som ansluter till ledare som Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, Italiens premiärminister Giorgia Meloni och  Storbritanniens premiärminister Keir Starmer. Varken Israel eller Hamas väntas dock delta i den ceremoniella signeringen.

EU i en stödroll
EU:s roll i fredsprocessen framstår som begränsad till stöd och finansiering, snarare än som en central förhandlingspart. Unionen har inte nämnts i Trumps 20-punktsprogram för fred, och Donald Trump själv väntas leda det internationella "Fredsråd" som ska övervaka Gazas återuppbyggnad.

EU-ledare välkomnar avtalet. I ett uttalande på X skriver statsminister Ulf Kristersson att "Sverige stöder fullt ut president Trumps fredsplan". Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar avtalet en "historisk milstolpe" och framhåller att EU står redo att bidra.

– Europa stöder fullt ut den fredsplan som mäklats fram av USA, Qatar, Egypten och Turkiet, sade von der Leyen i ett uttalande.

Unionens bidrag väntas främst bestå av finansiellt stöd till den Palestinska myndigheten, hjälp med återuppbyggnaden av Gaza samt en möjlig återaktivering av EU:s gränsövervakningsinsats i Rafah, EUBAM, och polisutbildningsinsatsen EUPOL COPPS.

Rådsordförande António Costa har personligen hyllat den amerikanske presidenten. Han berömde Trumps "ledarskap" och "det outtröttliga arbetet från alla medlare", vilket inneburit att det "för första gången på länge finns ett verkligt hopp", enligt Politico.

Israel ställer krav
Samtidigt som EU erbjuder sitt stöd, ställer Israel tydliga motkrav för att unionen ska få en mer framträdande roll. I sin första intervju sade Israels nya EU-ambassadör, Avi Nir-Feldklein, till Politico att relationen mellan EU och Israel måste "nollställas" efter ett spänt år.

För att EU ska kunna få en plats i det nya Fredsrådet kräver ambassadören att Bryssel "rensar bordet".

– Om man vill vara en del av det måste man verkligen rensa bordet från det som hänger över vår relation, sade Avi Nir-Feldklein.

Konkret handlar det om två punkter. För det första måste kommissionen återuppta det samarbetsstöd på cirka 14 miljoner euro till israeliska institutioner som Ursula von der Leyen pausade i september. För det andra kräver Israel att förslagen om att begränsa handeln och samarbetet inom forskningsprogrammet Horisont helt dras tillbaka. Palestinska företrädare menar å sin sida att det inte är rätt tidpunkt för EU att lätta på trycket mot Israel.

En bräcklig fred
Även om ett avtal nu signeras återstår betydande hinder. Hamas har ännu inte gått med på att avväpnas och flera ministrar i den israeliska regeringen har fortsatt att kräva att terrorgruppen ska "utrotas".

Hugh Lovatt, expert vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations, varnar för förhastad optimism.

"Det är för tidigt att tala om fred och det finns fortfarande betydande frågor och farhågor som måste hanteras för att undvika den verkliga risken att Israel förhalar sitt fortsatta tillbakadragande", skriver han i en kommentar.

Toppmötet i Sharm el-Sheikh markerar början på en lång och komplex process. Som António Costa uttryckte det inför avresan till Egypten:

– En lång väg mot fred börjar i morgon i Egypten. Vårt kollektiva arbete har bara börjat.