EU kräver plats vid bordet när ny fredsplan diskuteras – skarpt svenskt utfall om mer Ukrainastöd

EU:s utrikesministrar samlades i Bryssel på torsdagen för att diskutera Rysslands krig mot Ukraina, inför mötet kom rapporter om en 28-punktsplan för fred som enligt uppgift tagits fram av USA och Ryssland.

Ingen av de ministrar som uttalade sig på väg in till mötet hade dock sett planen. Trots det var budskapet enigt: Europa måste vara med.

– Vi har inte hört talas om några eftergifter från rysk sida. Om Ryssland verkligen ville ha fred kunde man ha gått med på en villkorslös vapenvila för länge sedan, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas.

Hon påpekade att 93 procent av Rysslands attacker har varit riktad mot civil infrastruktur som skolor, sjukhus och bostadshus.

– För att någon plan ska fungera måste ukrainarna och européerna vara med. Det är mycket tydligt, sade Kallas. 

Kravet om direkt deltagande för Europa och Ukraina vid eventuella fredsförhandlingar har varit dem samma och återupprepats flertal tillfällen sedan frågan först kom upp i februari efter att president Trump och den ryske diktatorn Putin haft sitt första telefonmöte.

EU kräver plats vid bordet
Polens utrikesminister Radosław Sikorski uttryckte frustration över att Europa skulle vara utestängt från förhandlingarna.

– Vi välkomnar fredssträvanden. Men Europa är den främsta bidragsgivaren till Ukraina, och det är naturligtvis Europas säkerhet som står på spel. Så vi förväntar oss att bli konsulterade, sade Sikorski.

Han tillade att det är angriparen, inte offret, vars aggressiva potential bör begränsas.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen, vars land innehar EU:s ordförandeskap, var tydlig:

– Man kan inte få fred i Ukraina utan ukrainarna och européerna, sade han.

Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot sade att diskussioner måste börja med en vapenvila längs frontlinjen, vilket skulle möjliggöra förhandlingar om territorier och säkerhetsgarantier.

– Men fred kan inte vara kapitulation. Vi vill inte ha någon kapitulation från Ukraina, sade Barrot.

Skarpt utfall från Sverige
Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard hade ett ovanligt skarpt budskap till sina EU-kollegor. Hon presenterade siffror som visar att Europa sedan den fullskaliga invasionen har stöttat Ukraina med 187 miljarder euro, men samtidigt importerat rysk olja och gas för 201 miljarder euro. Med övrig import inkluderad uppgår det totala beloppet till 311 miljarder euro.

– Det innebär att vi hamnar på ett negativt stöd till Ukraina med 124 miljarder euro. Nu är det ingenting annat än en skam, sade Malmer Stenergard.

Hon betonade att det inte kommer att bli några rimliga fredsförhandlingar om inte stödet till Ukraina ökar och trycket på Ryssland intensifieras.

– En mycket god start vore att få de frysta tillgångarna använda till förmån för Ukraina, sade hon.

Malmer Stenergard tillade att Sverige bara har två punkter i sin plan: stötta Ukraina och öka trycket på Ryssland.

– Det är vad vi bör fokusera på för att kunna förändra ekvationen så att Ryssland vill komma till bordet, eftersom det är helt uppenbart att Ryssland inte är villiga att ha seriösa fredssamtal, sade hon.

Även Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys var kritisk mot att många EU-länder inte planerar tillräckligt stöd i sina budgetar.

– Noll komma tjugofem procent av vår BNP nästa år går till Ukraina. Händer det i andra europeiska huvudstäder? Vi vet svaret: nej, sade Budrys.

Han uppmanade till konkret handling när det gäller de frysta ryska tillgångarna.

– Annars vill jag se pengarna, inte de politiska solidaritetssnacken. Visa mig pengarna. Visa era planer med budgeten. Då kan vi prata, sade Litauens Kęstutis Budrys.

Budrys kritiserade EU för att ligga efter USA när det gäller sanktioner. Han påpekade att USA har sanktionerat oljebolagen Rosneft och Lukoil, medan EU inte lyckades inkludera Lukoil i det nittonde sanktionspaketet.

Tyskland lovar öka stödet
Tysklands utrikesminister Johann Wadephul meddelade att landet ökar sitt militära stöd till Ukraina med tre miljarder euro till totalt tolv miljarder euro nästa år.

– Ukraina utkämpar sin egen kamp för frihet, men de utkämpar också Europas frihetskamp. Och därför kommer vi att fortsätta stödja Ukraina, sade Wadephul.