"Pengar i dag eller blod i morgon"– avgörande beslut om miljardstöd till Ukraina

När EU-ländernas stats- och regeringschefer på torsdagsmorgonen anlände till årets sista EU-toppmöte var budskapet tydligt: mötet får inte sluta förrän en lösning är på plats för att finansiera Ukraina under 2026 och 2027.

– Jag kan försäkra er: vi kommer aldrig att lämna rådet utan ett slutgiltigt beslut, sade Europeiska rådets ordförande António Costa .

Två alternativ på bordet
Ukraina behöver totalt 137 miljarder euro för 2026 och 2027. Unionen har åtagit sig att täcka två tredjedelar, det vill säga 90 miljarder euro. Kommissionen har lagt fram två alternativ för hur detta ska finansieras.

Det första alternativet är att EU-kommissionen lånar upp pengar på marknaden med en garanti från EU:s gemensamma budget. För detta beslut krävs enhällighet och länder som Ungern och Slovakien har sagt nej. Det andra är ett så kallat reparationslån till Ukraina, där 210 miljarder euro i frysta ryska centralbankstillgångar används som säkerhet. Tanken är att Ukraina inte ska behöva betala tillbaka lånet förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd.

Det andra alternativet är det som har störst stöd bland medlemsländerna. Men det har stött på patrull i form av Belgien, där ungefär 90 procent av de frysta ryska tillgångarna finns i värdepapperscentralen Euroclear i Bryssel.

Belgien öppnar för överenskommelse
Tidigare på torsdagsmorgonen talade Belgiens premiärminister Bart De Wever i det belgiska parlamentet där han förklarade sin ståndpunkt. Om riskerna delas mellan alla EU-länder är Belgien berett att gå med på lösningen, sade han.

– Då hoppar vi alla från klippan tillsammans med alla européer och hoppas att fallskärmen håller för oss, sade De Wever.

Han varnade samtidigt för att alternativet – ingen lösning och ingen finansiering för Ukraina – skulle vara "det ultimata geopolitiska misslyckandet för Europa, som vi kommer att känna av i decennier framöver".

De Wever kritiserade också vad han kallade en "180-graders U-sväng" från Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz, som till skillnad från sin företrädare Olaf Scholz nu driver hårt för att använda de frysta tillgångarna. Den belgiske premiärministern sade att han hittills inte sett "en enda text" som uppfyller Belgiens krav.

Starkt stöd för frysta tillgångar
En lång rad ledare lyfte fram reparationslånet som det bästa alternativet. Sveriges statsminister Ulf Kristersson kallade toppmötet för "nog det viktigaste EU-toppmötet sen kriget bröt ut för snart fyra år sedan".

– Det är en mycket stor framgång att vi har frusit fast tillgångarna i ett beslut redan. Nu är frågan om vi också kan använda de ryska tillgångarna för att finansiera Ukraina långsiktigt, sade Kristersson.

Han tillade att han är beredd att sitta kvar "hela natten om det så krävs" och att Sverige har "ett extremt starkt stöd från Sveriges riksdag" där alla partier är för.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz var lika tydlig.

– Ur min synvinkel är det faktiskt det enda alternativet. Vi står i grunden inför valet mellan europeisk skuld eller att använda ryska tillgångar för Ukraina. Och då är min åsikt klar: vi måste använda de ryska tillgångarna, sade Merz.

Olika läger tar form
Även Nederländernas premiärminister Dick Schoof stödde lösningen med frysta tillgångar, men betonade att han förstår belgiska invändningar om riskdelning. Han uppgav att Nederländerna är berett att ställa ut garantier på omkring 14 miljarder euro, förutsatt att alla andra länder tar sin del av ansvaret.

– Jag har sagt att det skulle vara mycket oönskat om vi med ett majoritetsbeslut skulle göra något som direkt påverkar belgarna. Alla ansträngningar är inriktade på att nå en överenskommelse med belgarna, sade Schoof.

Luxemburgs premiärminister Luc Frieden lyfte fram att båda alternativen i grunden kan fungera, men varnade för den juridiska komplexiteten med de frysta tillgångarna.

– Att använda ryska statliga tillgångar är något som aldrig har gjorts förut. Det väcker därför mycket komplexa juridiska frågor som ofta underskattas i den allmänna opinionen eller av media, sade Frieden.

Han betonade att om EU fattar ett beslut som påverkar ett enskilt medlemsland måste risken delas av alla.

– Vi vet inte hur Ryssland kommer att reagera. Det kan komma stämningar mot det land som är värd för de flesta av dessa statliga tillgångar, det vill säga Belgien. Och därför måste vi ge Belgien nödvändiga försäkringar, garantierna, sade Frieden.

Men det fanns också röster som tydligt motsatte sig planen. Ungerns premiärminister Viktor Orbán kallade hela idén för "dum".

– Att ta bort pengar från någon... det är två länder som är i krig, eller hur? Det är inte Europeiska unionen. Ryssland och Ukraina. Och någon i Europeiska unionen vill ta bort pengarna från den ena krigsparten och sedan ge dem till den andra. Det är att marschera in i kriget. Så den belgiske premiärministern har rätt, vi borde inte göra det, sade Orbán.

Polen med kraftfullt budskap
Polens premiärminister Donald Tusk kom med dagens kanske mest slagkraftiga formulering när han anlände till mötet.

– Vi har nu ett enkelt val. Antingen pengar i dag eller blod i morgon. Och jag talar inte bara om Ukraina, jag talar om Europa. Och det här är vårt beslut att fatta, och bara vårt. Jag tror att alla europeiska ledare måste stiga upp till denna utmaning, sade Tusk.

EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas varnade för att Rysslands ledare Vladimir Putin räknar med att européerna ska misslyckas.

– Putin räknar med att vi ska misslyckas, så vi borde inte ge honom det, sade Kallas.

Hon underströk att ett europeiskt lagförslag innebär att risken delas lika av alla, vilket borde möta belgiska invändningar. Kallas framhöll också att reparationslånet bygger på principen att angriparen ska betala för de skador som orsakats.

Ukrainas pengar tar slut
Utan en lösning riskerar pengarna att ta slut redan i början av nästa år, vilket skulle få förödande konsekvenser för både Ukrainas försvarsförmåga och landets civila funktioner.

Irlands premiärminister Micheál Martin betonade vikten av att sätta press på Ryssland.

– Det här är en viktig avskräckningsfråga. Länder kan inte bara invadera och förstöra ett annat lands infrastruktur, döda tusentals och åter tusentals människor, utan att det finns gottgörelse eller någon nödvändighet att ha reparationer eller att betala för återuppbyggnaden av ett sådant land, sade Martin.

Mötet kan bli historiskt långt
Toppmötet är planerat att pågå till fredag, men flera ledare sa att de är beredda att stanna längre om det behövs.

Förutom finansieringen av Ukraina ska ledarna också diskutera EU:s flerårsbudget, utvidgningen av unionen och geoekonomi. Men det är finansieringsfrågan som förväntas dominera samtalen.

På torsdagskvällen väntas Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ansluta till mötet.