Debatt: EU måste röja i regelträsket

När EU:s ledare diskuterar Europas konkurrenskraft är läget akut. USA och Kina springer ifrån medan europeisk tillväxt och investeringsvilja stagnerar. En avgörande orsak är en snårskog av regler som har fått växa sig så tät att den kväver tillväxt, investeringar och innovationskraft. Därför måste regelförenkling vara högsta prioritet. Det handlar inte om att sänka ambitioner – vare sig för klimat eller ekonomi – utan om att skapa förutsättningar för att alls kunna nå dem.

För transportsektorn är detta en ödesfråga. Transportföretagens hållbarhetsrapport visar att viljan att ställa om finns. Hela 81 procent av företagen ser hållbarhet som en affärsmöjlighet. Men i stället för att få stöttning möts de av en byråkratisk motvind som gör sunda investeringar olönsamma och riskfyllda. 

Fyra exempel illustrerar hur välmenande men dåligt utformade regler systematiskt motverkar sina egna syften och försvagar den inre marknaden.

• EU sätter mål utan att betala. Genom förordningen AFIR har EU satt tvingande mål för utbyggnad av laddinfrastruktur. Problemet är att man vägrar finansiera dem. Bara i Sverige finns det ett investeringsbehov på 4-6 miljarder kronor fram till 2045. Samtidigt är de EU-fonder som ska stödja utbyggnaden, som Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF), otillräckliga. När lagkrav och finansiering inte går i takt skapas en politisk osäkerhet som fryser investeringar.
   
• När lagkrav införs utan att förutsättningarna finns på plats växer också regelkrånglet. Företag förväntas planera, rapportera och leva upp till krav som i praktiken är svåra att genomföra utan att ta hänsyn till andra faktorer som tillståndsprocesser eller lönsamhet. Resultatet blir inte snabbare omställning, utan ökad osäkerhet, mer administration och investeringar som skjuts på framtiden.
   
• Bussbranschen fastnar i en byråkratisk mardröm. Ett absurt exempel på hur EU:s inre marknad misslyckas är momsreglerna för turistbussar. Dagens regler tvingar ett svenskt bussföretag som kör en rundresa i Europa att momsregistrera sig och deklarera i varje enskilt medlemsland de passerar. Det är en administrativ mardröm som tar orimligt med tid och resurser i anspråk, samtidigt som det skapar snedvriden konkurrens mot flyg och tåg som har enklare system. Lösningen är självklar: inför en gemensam, digital ”One-Stop-Shop” för moms som gör att företag kan sköta all sin EU-rapportering från hemlandet.
   
• Sverige straffar ut sig självt med ”gold-plating”. Den mest frustrerande bördan är den vi skapar själva genom att överimplementera EU-regler. Ett konkret exempel är Tullverkets hantering av e-handeln. Minst en jumbojet om dagen, full med varor till svenska konsumenter, landar i andra EU-länder. Anledningen är att Tullverket, med en unik och stelbent tolkning som kräver manuell uppackning av varje enskilt paket. Länder som Nederländerna tillämpar i stället smarta, riskbaserade kontroller och tar hem affären. Konsekvensen för Sverige är förlorade intäkter och förlorad konkurrens från andra EU-länder.

Europa står inför ett vägval. Antingen fortsätter vi lägga regel på regel och se på när industrin tappar fart, eller så gör vi upp med den ineffektiva byråkratin. Smartare, enklare och enhetligt tillämpade regler är inte en kompromiss med klimatet, utan den enda realistiska vägen för att nå våra mål och återta konkurrenskraften. Läs mer om våra policyförslag i transportföretagens EU-agenda.

Tina Thorsell
Samhällspolitisk chef 
Transportföretagen