EU-topp avvisar medlarroll – "det är en fälla"

På torsdagen hölls ett informella utrikesministermöte i EU-ordförandelandet Cypern. Formatet är avsett för öppna diskussioner utan formella beslut. Frågan om EU:s roll i ett eventuellt fredsarbete var en av de frågor som dryftades. Vid presskonferensen efteråt var Kallas tydlig om var unionen står.

– Europa kommer aldrig att vara en neutral medlare mellan Ryssland och Ukraina eftersom vi är på Ukrainas sida och försvarar våra egna säkerhetsintressen, sade Kallas.

Hon omformulerade också vad Ukrainas egentliga önskemål handlar om, snarare än att unionen ska agera neutral part.

– Det handlar om att ha en tunga på vågen på Ukrainas sida – eftersom alla eftergifter hittills har gjorts av Ukraina, sade Kallas.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) gav inför mötet uttryck för en liknande linje. Hon pekade på konkreta åtgärder: ökat bilateralt stöd utöver det lån på nitton miljarder euro som EU beviljat Ukraina, skärpta sanktioner och ett fortsatt arbete för att säkra Ukrainas väg mot EU-medlemskap.

– Vi ska inte springa till förhandlingsbordet och låta Ryssland bestämma villkoren. Vi ska i stället se till att öka trycket på Ryssland och stärka stödet till Ukraina, sade Malmer Stenergard.

Sändebudfrågan nedprioriteras 
Frågan om ett EU-sändebud eller en chefsförhandlare skilde ministrarna åt inför mötet. Österrikes utrikesminister Beate Meinl-Reisinger och Belgiens utrikesminister Maxime Prévot drev på för ett sådant beslut. Meinl-Reisinger hänvisade inför mötet till att Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha – som hade deltagit i ett middagsmöte dagen innan – hade uttryckt samma förväntning. Finlands president Alexander Stubb, Italiens förre premiärminister Mario Draghi och Tysklands förra förbundskansler Angela Merkel ska enligt medierapportering ha diskuterats som alterantiv.

Svaret från Kallas vid presskonferensen var att frågan nedprioriteras till förmån för substansen.

– Den breda konsensus som finns handlar om att vi har EU:s institutioner och de ramar som fördragen ger oss. Det viktigaste är att vara redo på sakfrågorna, sade Kallas.

– Jag anser att det är en fälla som Ryssland vill att vi ska gå i, att vi diskuterar vem som pratar med dem, och de väljer redan ut vem som är lämplig och vem som inte är det, sade Kallas.

Malmer Stenergard var den röst som tydligast satte ord på skepsisen inför mötet.

– Låt oss inte distraheras av män som vill skriva historia, sade hon.

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna varnade också inför mötet för att en alltför tidig rörelse mot förhandlingsbordet riskerar att spela Ryssland i händerna.

EU:s krav på Ryssland 
I stället för att avgöra vem som ska företräda EU fokuserade mötet på vad EU faktiskt vill kräva av Ryssland. Kallas pekade på ett diskussionspapper från februari och fick ministrarnas mandat att ta arbetet vidare.

Kärnpunkterna är: att en ovillkorlig vapenvila är en förutsättning för fredsförhandlingar, att Ukrainas ockuperade territorier inte kan erkännas rättsligt och att Ryssland måste ställas till svars för förstörelsen och betala för den. Eventuella militära begränsningar för Ukraina ska speglas av motsvarande begränsningar för Ryssland. Ukrainas rätt att välja egna allianser måste respekteras. Frågan om ryska trupper i Georgien och Moldavien lyftes som ett europeiskt säkerhetsintresse.

Under presskonferensen uppgav Kallas att nya punkter fördes in under mötet – bland annat krav på frigivning av ukrainska civila fångar och hemtagning av deporterade ukrainska barn.

– Moskvas direkta hot om att döda utländska diplomater i Kiev är ett offentligt tillkännagivande av ett krigsbrott, sade Kallas, med hänvisning till ryska uttalanden under veckan.

Nytt sanktionspaket på väg 
Kring ett nytt sanktionspaket rådde bred enighet. Ett 21:a paket är under förberedelse.

– Vi förbereder nya sanktioner mot Ryssland för att pressa dem att gå från att låtsas förhandla till att faktiskt komma till förhandlingsbordet, sade Kallas.

Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys var inför mötet en av de mest pådrivande rösterna och hade med sig ett paket av konkreta förslag: sanktioner mot det ryska kärnkraftsbolaget Rosatom och oljebolaget Lukoil, ett fullständigt förbud mot maritima tjänster och stopp för rysk kaliumexport till Europa.

Klustren ska öppnas i juni 
Lika stark var enigheten om att öppna förhandlingsklustren för Ukrainas och Moldaviens EU-förhandlingar. Flertalet ministrar pekade på det kommande utrikesrådet i Luxemburg som rätt tillfälle.

– Det viktigaste är att vi håller vårt ord och öppnar förhandlingsklustren för Moldavien och Ukraina omedelbart. Juni är rätt tillfälle, sade Rumäniens utrikesminister Oana Țoiu inför mötet.

Litauens Kęstutis Budrys var mer direkt.

– Vi måste öppna alla sex kluster i juni. Vi har ingen rätt att vänta längre, sade han.

Ungerns nyvalde premiärminister Péter Magyar träffar i morgon fredag EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för att bland annat diskutera detta.

Det formella utrikesrådet i Luxemburg den 15 juni är nästa anhalt för eventuella beslut om det 21:a sanktionspaketet, öppnandet av formella anslutningsförhandlingar och ytterligare stöd till Ukraina.

– Det är viktigt att vi driver på för att Ukraina och Ryssland ska tala med varandra – det finns frågor som bara de kan avgöra, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas.