EU-ledarna kritiserar USA:s sanktioner mot brottmålsdomstolen

EU-toppmötet i Bryssel avslutades på sent på fredagen med en diskussion om migration. Först därefter publicerades slutsatserna om bland annat Ukraina, försvaret och Mellanöstern. Mötet fram till dess hade präglats av strid om flerårsbudgeten och klimatpolitiken.

Kritik mot USA
I slutsatserna tar stats- och regeringscheferna ställning mot USA:s åtgärder mot Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Europeiska rådet "beklagar djupt Förenta staternas tillkännagivande om att införa sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen som institution", heter det i slutsatserna.

EU-länderna uppmanar USA att häva sanktionerna och slår fast att EU är redo att vidta alla nödvändiga åtgärder. EU-kommissionen får i uppdrag att skydda domstolen och mildra sanktionerna, särskilt för EU-företag, så att de kan fortsätta att tillhandahålla domstolen tjänster.

Slutsatserna lämnar samtidigt en öppning för samtal. De noterar att USA har skjutit upp åtgärdernas fulla verkan ett halvår och är berett att diskutera sina farhågor med de länder som anslutit sig till domstolen.

USA meddelade den 9 oktober sanktioner mot hela domstolen i Haag. Företag har 180 dagar på sig att sluta göra affärer med den, enligt Financial Times. Sedan tidigare har USA sanktionerat 13 personer vid domstolen, däribland hälften av dess 18 domare. Spänningarna ökade efter att domstolen 2024 utfärdade en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för misstänkta krigsbrott i Gaza, något USA ogillade.

"Antingen upphör ICC med sina hot, eller så gör vi slut på ICC", sade USA:s utrikesminister Marco Rubio i ett uttalande på X.

EU-parlamentariker har länge krävt att EU tar till den så kallade blockeringsstadgan, som förbjuder europeiska företag att följa amerikanska sanktioner. I dag gäller den bara handel med Iran och Kuba. Nederländerna, där domstolen har sitt säte, har bett kommissionen att förbereda den, enligt Rapporteur. Blockeringsstadgan nämns inte i slutsatserna.

Kritiken mot USA gäller inte bara domstolen. Toppmötet beklagar också att USA tillfälligt har hävt sanktionerna mot rysk diesel. Frankrikes president Emmanuel Macron sade att den ryska dieseln redan säljs på världsmarknaden till länder som inte tillämpar sanktionerna, och att beslutet därför inte kommer att sänka priserna.

– Jag tror att det är olämpligt och ineffektivt, sade Emmanuel Macron.

Samma dag meddelade USA:s president Donald Trump att han stoppar verkställandet av nya amerikanska sanktioner mot Ryssland.

Hårdare migrationslinje ströks
Migrationsdebatten följde på sommarens kris i den spanska exklaven Ceuta, dit tiotusentals migranter tog sig på kort tid. Spaniens beslut tidigare i år att ge tillfälligt uppehållstillstånd till omkring en miljon irreguljära migranter, därav många spansktalande från Latinamerika, har dessutom lett till gräl med Italien och Danmark.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni, Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Polens premiärminister Donald Tusk drev på för att skärpa slutsatserna. Enligt ett utkast som Politico tagit del av skulle stats- och regeringscheferna slå fast att migrationen utmanar samhällenas sammanhållning och påverkar brottsligheten negativt. Kommissionen skulle också utreda en mekanism för samråd om nationella åtgärder som kan påverka andra medlemsländer.

Förslaget fick stöd av ett tiotal länder, däribland Ungern, men skrivningarna ströks ur de slutliga slutsatserna, rapporterar Politico med hänvisning till två EU-diplomater.

Kvar blev en kort text. Toppmötet "välkomnar kommissionens avsikt att ha ett nära samarbete med medlemsstaterna vid utarbetandet av en ram för nödsituationer och alla typer av instrumentalisering", heter det i slutsatserna.

I en separat punkt uttrycker toppmötet "sin solidaritet med och sitt stöd till Spanien" efter den plötsliga massiva tillströmningen till Ceuta i slutet av juli.

Emmanuel Macron var kritisk till hur debatten fördes.

– Vi hade en dålig debatt om goda resultat. Dålig debatt eftersom den blev mycket politiserad och en stor källa till splittring runt bordet, sade Emmanuel Macron.

Han påpekade att Frankrike inte skrev under det öppna brev som riktade kritik mot Spanien efter händelserna i Ceuta. Enligt Macron dog fler än 140 människor, och Spanien utsattes för en informationsattack där smugglare spred falska uppgifter om en möjlighet att ta sig in.

– Det var inte Spanien som sade "kom till mig". De utsattes för den här attacken, sade Emmanuel Macron.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fick frågan om Danmarks kritik mot Spanien.

– Beslut om att legalisera irreguljära migranter är en nationell befogenhet, men precis som andra nationella beslut kan de få gränsöverskridande effekter, sade Ursula von der Leyen.

Hon pekade på att det redan finns en mekanism för att utbyta information om sådana beslut, och att den kan stärkas. Enligt kommissionen har de irreguljära gränspassagerna minskat med över 56 procent på två år. Kommissionen ska före årsskiftet lägga fram ramen för krisinsatser vid de yttre gränserna och föreslå en förstärkning av gränsbyrån Frontex.

– Vi kommer alltid att upprätthålla våra värderingar och grundläggande rättigheter, men vi kommer aldrig att kompromissa med skyddet av våra gränser, sade Ursula von der Leyen.

Europeiska rådet ska återkomma till migrationen vid ett kommande möte.

Ukrainas pengar för 2027 oklara
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bad toppmötet om ytterligare 70 miljarder euro för nästa år. Europeiska rådets ordförande António Costa beskrev beslutet som snabbt fattat.

– Vi var omedelbart överens om att vi behöver möta Ukrainas ytterligare finansieringsbehov för 2027, och vi gav kommissionen i uppdrag att lägga fram ett konkret förslag, sade António Costa.

Slutsatserna är mer återhållsamma. Där står att toppmötet "ser fram emot kommissionens och IMF:s uppdaterade bedömning" och "kommer att återkomma till frågan i god tid".

– Så länge kriget pågår kommer Ukrainas finansieringsbehov att fortsätta växa, sade Ursula von der Leyen.

Friedrich Merz påpekade att lånet togs fram av 24 av de 27 medlemsländerna och att det inte var fråga om euroobligationer. Om nästa stöd blir ett nytt gemensamt lån är inte bestämt.

– Om det blir så igen är öppet, sade Friedrich Merz.

Toppmötet välkomnar att ytterligare 6,6 miljarder euro till militärt stöd frigörs ur Europeiska fredsfonden. Stats- och regeringscheferna understryker också vikten av att förlänga det tillfälliga skyddet för ukrainska flyktingar till mars 2028.

Skärpta visumregler för ryssar övervägs
Mot Ryssland slår slutsatserna fast att landets ökande hybridattacker mot EU inte kommer att lämnas obesvarade. Nya sanktioner ska övervägas, liksom en översyn och skärpning av viseringsreglerna för ryska medborgare.

Friedrich Merz kopplade frågan till att Ryssland ställt fler europeiska företag under tvångsförvaltning, däribland en tysk tillverkare.

– Ryssland måste veta att vi inte lämnar något sådant obesvarat, sade Friedrich Merz.