Nettobetalarna kräver nytt budgetbud när EU-ledarna samlas

EU:s stats- och regeringschefer diskuterar i dag för första gången det förhandlingsunderlag till flerårsbudget för 2028–2034 som ordförandelandet Irland lade fram i helgen. Inför toppmötet var målet fortfarande en uppgörelse före årsskiftet. Men på väg in till mötet stod det klart att nästan ingen är nöjd med det irländska budet, varken de som vill ha en mindre budget eller de som vill ha en större.

Sveriges avgående statsminister Ulf Kristersson (M) upprepade att förslaget skulle höja den svenska avgiften med omkring 60 procent och kallade det inte ens en diskussionsstartare.

– Sverige är ingen bankomat åt EU, sade Ulf Kristersson.

Sverige, Danmark och Finland betalade netto årligen 2013-2024 mellan 0,3 och 0,4 procent av sin bruttonationalinkomst, BNI, i EU-avgift, se hela listan här: graf 2.

Nettobetalarna vill ha nytt förslag 
Strax före toppmötet träffades en grupp likasinnade länder som Sverige och Nederländerna som vill hålla nere budgeten. Enligt Österrikes förbundskansler Christian Stocker var gruppen enig om att det irländska förslaget inte duger som grund för en uppgörelse.

– Det behövs ett nytt förslag från rådets ordförande om vi ska nå en uppgörelse. Det nya förslaget måste också ha en betydligt lägre volym än det irländska, sade Christian Stocker.

Enligt Stocker har gruppen dessutom vuxit med Belgien, vars premiärminister Bart De Wever deltog i mötet.

Den tyske förbundskanslern Friedrich Merz sade att det irländska förslaget går i rätt riktning men är långt ifrån där det behöver vara. Han avvisade krav på mer pengar till sammanhållningspolitik och jordbruk och räknar med svåra förhandlingar.

– Vi borde packa några skjortor extra inför rådsmötet i december, sade Friedrich Merz med anspelning på att EU-förhandlingar om flerårsbudgeten tenderar att pågå i flera dagar.

Oeniga om jordbruket 
Nettobetalarna är dock inte eniga om var nedskärningarna ska göras. Stocker vill att Österrikes jordbruksstöd åtminstone ligger kvar på dagens nivå.

– Om det blir mer pengar till mycket annat kan det inte bli mindre till vårt jordbruk, sade Christian Stocker.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen anser tvärtom att för mycket pengar fortfarande går till sammanhållningspolitik och jordbruk och för lite till försvar och konkurrenskraft. Pressad av danska journalister på om en lägre budget eller mer pengar till nya prioriteringar är viktigast vägrade hon välja.

– Jag tänker inte gå med på att man måste välja mellan de två, sade Mette Frederiksen.

Finlands statsminister Petteri Orpo, ett av länderna i den frugala gruppen, sade att budgetens totala nivå fortfarande är för hög, men att Finland är berett att bidra mer.

– Vi är beredda att betala mer på grund av den tid vi lever i. Vi har nya prioriteringar, sade Petteri Orpo.

Mer uppgifter kräver mer pengar 
I andra lägret står länder som vill skydda både jordbruks- och regionalstödet och de nya prioriteringarna. Litauens president Gitanas Nausėda kallade det irländska förslaget välbalanserat, men kritiserade nedskärningarna i militär rörlighet och i konkurrenskraftsfonden. Budgeten bör enligt honom ligga nära EU-kommissionens ursprungliga förslag.

– Det går inte att ligga kvar på samma budgetnivå som i förra flerårsbudgeten och säga att vi tar hänsyn till alla nya prioriteringar. Det är helt enkelt omöjligt, matematiskt, ekonomiskt och finansiellt, sade Gitanas Nausėda.

Luxemburgs premiärminister Luc Frieden placerade sig mellan lägren men gjorde en liknande poäng.

– Varje gång vi har en kris i Europa ropar människor efter europeisk hjälp. Därför måste vi ha en budget som är flexibel, sade Luc Frieden.

Irlands premiärminister Micheál Martin försvarade förslaget och avvisade att det skulle ha försvårat förhandlingarna.

– Vi skulle aldrig kunna göra alla nöjda, sade Micheál Martin som fortfarande tror att en uppgörelse före årsskiftet är möjlig.

Flera länder har verkat för att få bort skrivningen om en uppgörelse före årsskiftet ur utkastet till slutsatser, rapporterar Politico. Kristersson säger att Sverige inte har bråttom och Stocker att innehållet går före tiden. Nederländernas premiärminister Rob Jetten varnade för att ge efter för tidspressen.

– Det handlar också om att inte blinka för tidigt, sade Rob Jetten.

Oro för Ukraina inför vintern 
På fredagen deltar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i toppmötet. Flera regeringschefer oroade sig för att USA har lättat på sanktionerna mot rysk diesel och för uppgifterna om att Ukrainas tillgång till satellitnätet Starlink har strypts.

– Läget är mycket farligt och mycket svårt i Ukraina eftersom de inte har tillräckligt med luftvärn. Himlen är öppen, sade Finlands Petteri Orpo.

Danmarks Mette Frederiksen sade att den västliga alliansen står svagare än för bara några dagar sedan. Hon kallade problemen med Starlink djupt problematiska och ett exempel på att teknikjättarna har fått för stor makt. Rob Jetten gick hårt åt den amerikanska dieseluppgörelsen med Ryssland.

– Den här löjliga dieseluppgörelsen kommer inte att göra någonting för priserna på världsmarknaden. Men den fyller Putins krigskassa, sade Rob Jetten.

Frågan om de frysta ryska tillgångarna är också tillbaka. Jetten vill att alla tekniska möjligheter kartläggs, men utan att EU hamnar i samma låsning som förra gången. Österrikes förbundskansler är skeptisk eftersom frågorna om risker och ansvar är obesvarade. Merz avvisade idén om att placera tillgångarna under amerikansk kontroll.

– Det är tillgångar som är frysta i Europa och de ska också förbli frysta i Europa. Det är vår sak och det är vi som beslutar om det, sade Friedrich Merz.

Ulf Kristersson sade på onsdagen i riksdagens EU-nämnd att ett nytt försök i Europeiska rådet sannolikt skulle mötas av samma nej som förra gången, men att arbetet fortsätter.

– Det pågår nu i det tysta ett antal processer för att se om vi inte kan återaktualisera den frågan, sade Ulf Kristersson.

Hårdare tag mot Kina 
Vid lunchen diskuterar stats- och regeringscheferna handelsobalanserna med Kina, efter att EU förra veckan nådde en uppgörelse med Kina om att begränsa importen av kinesiska hybridbilar. Rob Jetten sade att Kina varje dag säljer för en miljard mer till Europa än tvärtom, bland annat på grund av orättvis konkurrens och dumpning.

– Det är bra att ha åtgärder i verktygslådan och samtidigt fortsätta samtala med kineserna, sade Rob Jetten.

Enligt Jetten saknar EU i dag tillräckliga verktyg mot orättvis konkurrens. Han pekade på den nederländska regeringens ingripande mot företaget Nexperia för att förhindra kinesiskt inflytande, som enligt honom först väckte irritation men sedan fick flera länder att be EU-kommissionen bygga ut verktygslådan.

Även Luc Frieden och Mette Frederiksen sade att EU måste kunna svara när Kina inte följer reglerna. Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš efterfrågade en analys om i vilka sektorer Kina subventionerar sina företag på Europas bekostnad och bestämma vilka motåtgärder som behövs.

Ulf Kristersson sade i EU-nämnden att frihandelsländer som Sverige och Tyskland har insett behovet av en tuffare europeisk hållning.

Strid om utsläppshandeln 
Ulf Kristersson sade att Sverige, Finland och Danmark i ett brev har understrukit att systemet med utsläppshandel måste ligga fast.

– Det är alltså inte den som är problemet i ekonomin just nu utan det är det stora fossila beroendet som är problemet, sade Ulf Kristersson.

– Jag vill försvara utsläppshandelssystemet. Det är vår strategi, sade Petteri Orpo.

På andra sidan står bland annat Tjeckiens Andrej Babiš, som tillsammans med Italiens premiärminister Giorgia Meloni lägger fram ett förslag om ändringar i utsläppshandeln för industrin och energisektorn.

– Det är mycket orättvist att vissa stater, eftersom de har en geografisk och energimässig fördel, betalar 30–40 euro per megawattimme för el. Vi betalar 160, sade Andrej Babiš.

Även Estlands premiärminister Kristen Michal vill skjuta upp eller skrota det nya utsläppshandelssystemet för bland annat transporter och uppvärmning.

Kristersson bunden av ny majoritet 
Ulf Kristersson åkte till Bryssel med ett mandat från en riksdag där hans regering efter valet i september inte längre har majoritet. Vid onsdagens samråd i EU-nämnden gjorde inga partier några formella invändningar, så kallade avvikande ståndpunkter, mot regeringens linje. Om budgeten råder bred enighet.

På två punkter har nämndens nya majoritet dock ändrat Sveriges ståndpunkt. När det gäller utsläppshandeln vill majoriteten se högre ambitioner. Socialdemokraternas Åsa Eriksson sade att Sverige inte får gå med på några försämringar.

– Då förväntar vi oss att statsministern återkopplar till nämnden, sade Åsa Eriksson.

Kristersson svarade att han känner sig trygg, eftersom ändringar i Europeiska rådet kräver enighet.

Den andra punkten gäller Israel. Vid EU-nämndens möte i fredags justerades Sveriges ståndpunkt till stöd för att pausa handelsdelen av EU:s associeringsavtal med Israel. Kristersson sade att regeringen följer det mandatet även på toppmötet om frågan kommer upp. Men han konstaterade samtidigt att inget annat EU-land just nu driver den linjen och att frågan inte väntas komma upp på mötet.