Sverige gav relativt minst coronastöd i EU

I EU finns strikta regler för hur mycket och under vilka förutsättningar medlemsländerna får dela ut offentliga medel stöd till företag. Anledningen till detta är att förhindra orättvis konkurrens mellan företag då rikare länder kan stödja sin industri mer än fattigare länder. EU-kommissionen har uppdrag att godkänna eller avvisa statsstöd.

I samband med coronakrisen införde kommissionen i mars 2020 ett tillfälligt undantag i regelverket för att göra det möjligt för medlemsländerna att på olika sätta stödja företag. Alla statsstöd bokförs och i veckan kom den senaste årsrapporten som täcker 2021 som visar att EU-länderna tillsammans delade ut 191 miljarder euro i olika coronastöd – drygt hälften av allt statsstöd. 

Av alla medlemsländer var Sverige det som delade ut minst statsstöd i förhållande till BNP. Första coronaåret – 2020 – lade Sverige näst minst skattepengar på att stödja drabbade företag.

Malta betalade förhållandevis ut mest coronastöd under 2021 och Polen under 2022.

Trots de stora skillnaderna i coronastöd mellan EU-ländern slår kommissionen fast att stöden stod i proportion till den skada som åsamkats under pandemin.

”Det finns inga belägg för att medlemsländer skulle ha beviljat ett överdrivet stora belopp jämfört med de andra”, skriver kommissionen.

Efter coronastöden lade EU-länderna mest statsstöd på miljöskydd och energibesparingar följt att forskning och utveckling.

Malta gav förhållandevis mest i statsstöd sedan 2000

Statistiken över statsstöd sträcker sig tillbaka till 2000. De EU-länder som delat förhållandevis mest statsstöd över tid är Malta och Lettland. Luxemburg och Nederländerna har delat ut minst. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Mest statsstöd har EU:s största medlemsländer delat ut: Tyskland och Frankrike med det förstnämnda i klar topp. Sverige har under 21-årsperioden delat ut statsstöd för 81 miljarder euro.