Schweiz ansluter sig till EU:s stora forskningsprogram Horisont Europa. Avtalet undertecknades i Bern på måndagen. Det ger schweiziska forskare och organisationer samma status som sina motsvarigheter i EU och gäller retroaktivt från 1 januari 2025. Även programmen Digitala Europa och Euratom omfattas. Hela avtalspaketet mellan EU och Schweiz måste dock först ratificeras av båda parter.

84 av EU:s 242 regioner har nått eller överträffat målet att minst 45 procent av 25-34-åringar ska ha högskoleutbildning år 2030, enligt uppgifter från Eurostat. EU-snittet ligger i dag på 44,2 procent.

Stockholm tillhör de 25 toppregioner där minst 57,5 procent av unga vuxna har högskoleutbildning. Andra toppregioner inkluderar huvudstadsområden som Bryssel, Dublin och Paris samt holländska Utrecht och Groningen.

I botten finns 24 regioner med under 26,5 procent, främst landsbygdsområden i östra och södra EU där yrkesutbildning dominerar.

EU-kommissionen föreslog i går måndag att delvis upphäva Israels deltagande i forskningsprogrammet Horisont Europa. Begränsningen gäller endast israeliska företags deltagande i Europeiska innovationsrådets acceleratorprogram för startups.

Åtgärden är en reaktion på situationen i Gaza och berör specifikt teknik med potentiella dubbla användningsområden som cybersäkerhet, drönare och AI. Israeliska universitet och forskare kan fortsätta delta i övriga delar av Horisont Europa.

Förslaget beskrivs som en "riktad och reversibel åtgärd" och måste godkännas av en kvalificerad majoritet i ministerrådet innan det kan träda i kraft.

Sydkorea har som första asiatiska land anslutit sig till EU:s stora forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa. Det meddelade EU-kommissionen i dag torsdag. Avtalet ger koreanska forskare och organisationer tillgång till medel på samma villkor som EU-länder inom programmets så kallade "Pelare II". Denna del, med en budget på 52,4 miljarder euro, fokuserar på globala utmaningar som klimat, hälsa och digitalisering. Sydkorea kommer även att bidra finansiellt till programmet.

EU-kommissionen lanserade i går onsdag en ny strategi för att göra Europa till en global ledare inom biovetenskap till år 2030. Målet är att stärka konkurrenskraften och snabbare få ut innovationer på marknaden.

Strategin, som backas av över tio miljarder euro årligen, ska vända trenden där EU tappar mark till andra regioner. Bland åtgärderna finns en kommande lag som ska förenkla regelverken för biotekniksektorn, samt en investeringsplan för att stärka klinisk forskning över nationsgränserna.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade i dag måndag ett nytt initiativ för att göra Europa mer attraktivt för forskare, enligt EU-kommissionen. Satsningen "Välj Europa" omfattar 500 miljoner euro för perioden 2025-2027.

– Europa kommer alltid att välja vetenskap. Och Europa kommer alltid att argumentera för att världens forskare ska välja Europa, sade Ursula von der Leyen vid ett tal på La Sorbonne i Paris.

Initiativet inkluderar en ny forskningslag för att skydda vetenskaplig frihet och målet är att öka EU:s forskningsinvesteringar till tre procent av BNP till 2030. Beskedet kommer samtidigt som den amerikanske presidenten Donald Trump undergräver den akademiska friheten i USA.

Sverige stöttar Kyiv School of Economics (KSE) med 23,6 miljoner kronor för forskning som ska underlätta Ukrainas väg mot EU-medlemskap, enligt TT/GP. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) besökte nyligen universitetet i Kiev.

– I vått och torrt, i ur och skur så levererar de mycket högkvalitativ forskning och undervisning för Ukrainas framtid, sade Dousa.

Stödet finansierar tolv professurer, 30 undervisningsstipendier och minst två konferenser med fokus på EU-anslutning.