SYSSELSÄTTNING I EU  

Statistiken 2025 visar:   

• att sysselsättning i EU 2025 nått rekordnivån 76,1 procent och närmar sig målet 78 procent sysselsättning år 2030
• att män jobbar i större utsträckning än kvinnor men skillnaden minskar i EU
• att äldre jobbar i högre grad nu än tidigare
• att personer födda utanför EU jobbar i mindre utsträckning än infödda, men mer än tidigare
• att personer med lägst utbildning jobbar i mindre utsträckning än andra i EU, men mer än tidigare

Jämfört med 2002 då statistiken för EU började föras har sysselsättningsgraden ökat med drygt nio procentenheter från 66,7 till 76,1 procent. Samtidigt ökade den svenska sysselsättningsgraden med tre procentenheter från 78,8 till 81,8 procent av befolkningen.

• Sverige har EU:s fjärde högsta sysselsättningsgrad totalt. Mellan 2007 och 2020 hade Sverige EU:s högsta sysselsättningsgrad. Förklaringen till att Sverige har en högre sysselsätttningsgrad i EU är att sysselsättningsnivå för kvinnor och äldre är väsentligt högre än i många andra länder.
• Sverige har EU:s den tredje högsta andel kvinnor i jobb: 79,8 procent
• Sverige har EU:s nionde högsta andelen män i jobb: 83,7 procent
• Sverige (delat med Tjeckien) har EU:s högsta andel äldre, 55+, i jobb: 78,3 procent
• Sverige ligger på plats 9 i EU när det gäller högst sysselsättningsgrad för personer med högst 9-årig grundskola – kvinnor i denna grupp har en betydligt lägre sysselsättning än männen. Det gäller  såväl i EU: kvinnor 46,2 procent mot män 68,5 procent som i Sverige där lågutbildade kvinnor hade en sysselsättningsgrad på 49,1 procent mot männens 66,8 procent 2025.
• Sverige ligger på plats 14 i EU när det gäller högst sysselsättningsgrad för personer födda utanför EU. Kvinnorna i gruppen  har en lägre sysselsättningsgrad än männen i EU: 58,9 procent mot männen 77,5 procent. I Sverige hade denna kategori kvinnor en sysselsättningsgrad på 65,2 procent mot 75,2 procent för männen.

2025 hade  drygt 76 procent av befolkningen, mellan 20-64 år, i EU jobb, vilket är den högsta noteringen sedan mätningarna började 2002. Sverige hade den fjärde högsta sysselsättningsgraden i EU, knappt 82 procent.

Sedan 2002 har andelen sysselsatta i EU ökat  från drygt 66 procent till drygt 76 procent, se graf 2. Under samma period ökade andelen deltidsanställda från 14 procent till 17 procent i EU.

Män har i större grad arbete än kvinnor i EU, 81 mot 71 procent, se graf 2.  I Sverige var männens sysselsättningsgrad avrundat 84 procent mot kvinnornas 80 procent.

Sysselsättningsgapet mellan män och kvinnor i EU har minskat mellan 2002 och 2025, från 17 till 10 procentenheter. I Sverige var sysselsättningsgapet mellan könen oförändrat på cirka fyra  procentenheter 2002 och 2025. 

Antalet sysselsatta i EU mellan 20-64 år var 2025 nästan 198 miljoner personer. Men miljoner arbetande människor i EU är både under 20 år och över 64 år. Antalet sysselsatta från 15 år till livets slut var 2025  närmare 209 miljoner personer. Av dessa individer var sju miljoner över 65 år, över en fördubbling sedan 2002. I Sverige arbetade år 2025 nära 300 000 personer som var 65 år eller äldre, nästan fyra gånger fler än 2002. De är fler äldre i Sverige som jobbar jämfört med andra EU-länder med samma befolkningsstorlek.

Personer 25-54 år jobbar mest - äldre jobbar allt mer

Fördelningen av sysselsättningsgraden över åldersgrupper visar att unga under 25 år och äldre från 55 år jobbar i mindre grad än genomsnittet, se graf 3. 

Den stora förändringen i EU över tid är att andel sysselsatta över 55 år har ökat markant, inte minst för kvinnor, se graf 3. Förändringen är ännu större i åldersgruppen 60 plus. Sverige tillsammans med Tjeckien har den högsta sysselsättningsgraden för äldre (55-64 år) i EU, 78 procent jämfört med EU-snittet 65 procent, 2025.

Mellan 2002 och 2025 mer än fördubblades andelen sysselsatta män mellan 60 och 64 år från 22 procent till 55 procent och för kvinnor i samma ålder ökade sysselsättningsgraden kraftigt från cirka 15 procent till 49 procent, se graf 4. 

Skillnaden mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad i EU är som minst före 25 års ålder, se graf 5. Fram till 34 ökar skillnaden då män jobbar mer än kvinnor, därefter minskar den. Vid 55 års ålder ökar skillnaden igen. Efter 64 års ålder arbetar betydligt fler män än kvinnor.

Utrikes födda jobbar mest och minst

När inrikes födda i ett EU-land jämförs med dem som invandrat från ett annat EU-land framgår att de senare i genomsnitt har något högre sysselsättningsgrad än infödda, se tabell 2 nedan. Skillnaden i EU är mellan knappt 76 procent för infödda och 77 procent för födda i andra EU-länder. 

Däremot har de som är födda utanför EU i genomsnitt en lägre sysselsättningsgrad, 66 procent. Det som sänker sysselsättningsgraden för födda utanför EU är att kvinnor i betydligt högre grad saknar sysselsättning jämfört med inrikes födda kvinnor, tabell 2 nedan. Skillnaden i EU är 15 procentenheter, 56 procent för kvinnor födda utanför EU och drygt 71 procent för kvinnor födda i EU.

För männen är skillnaden betydligt mindre, knappt fyra procentenheter, cirka 76 procent för män födda utanför EU mot 80 procent sysselsättningsgrad för inrikes födda män.

I Sverige är skillnaden mellan infödda och personer födda utanför EU ännu större – 24 procentenheter för kvinnor och 10 procentenheter mellan männen.  

I EU har infödda i respektive land i genomsnitt ökat sin sysselsättningsgrad från knappt 70 procent 2002 till drygt 77 procent 2025. I Sverige var ökningen för infödda mindre, fast från en högre nivå, 81 procent 2002 till nästan 85 procent 2025. 

I Sverige ökade sysselsättningsgraden för människor födda utanför EU mer än EU-genomsnittet, från drygt 59 procent 2002 till 71 procent 2025, motsvarande en ökning på cirka 12 procentenheter.  I EU är ökningen mindre från drygt 61 procent 2002 till knappt 69 procent 2025, motsvarande en ökning på 8 procentenheter. 
 

De flesta jobbar heltid

Enligt Internationella arbetsorganisationen ILO:s riktlinjer ska de som arbetar minst en timma per vecka registreras som sysselsatta.

EU:s statistikbyrå Eurostat har tidigare på Europaportalens begäran tagit fram uppgifterna på hur många människor som jobbade bara en timma i veckan.

I de 27 EU-länderna var 200 miljoner människor från 15 år och uppåt sysselsatta 2019. Av dessa arbetade 240 000 personer, 0,1 procent, bara en timma i veckan, se graf 7. Sammanlagt jobbade närmare 21 miljoner, 10 procent av de sysselsatta, 20 timmar eller mindre under en vecka. Närmare 75 procent, 149 miljoner, av de sysselsatta i EU jobbade 35 timmar eller mer. Den genomsnittliga veckoarbetstiden för anställda i EU 2019 var 37,1 timmar. 

När Europaportalen senare bad Eurostat om uppdaterade siffror kring en-timmas-arbete kunde de inte leverera det. I stället kom en beräkning över hur många som arbetade högst nio timmar per vecka och denna grupp utgjorde 2023 1,8 procent av de sysselsatta.

Högre sysselsättning bland dem med högre utbildning

Källa: SCB:s beskrivning av utbildningsnivåer. Eurostat: Sysselsättningsgrad kopplat till utbildningsnivå för Inrikes födda och födda utanför EU 2024, ålder 20-64 år.

Statistiken visar att de personer i EU som 2025 hade högst nioårig grundskolan hade en betydligt lägre sysselsättningsgrad än personer med högre utbildning. Den största skillnaden går mellan de som hade minst ett tvåårigt gymnasium och de som bara hade grundskoleutbildning. Mellan de med bara gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning är skillnaden i sysselsättningsgrad betydligt mindre.   

För Sveriges del visar statistiken också att de med bara högst grundskola har en lägre sysselsättningsgrad än jämförbara grupper i EU. Detta gäller dock inte för de i Sverige som är födda utanför EU som har gymnasial utbildning eller högre vilka har en högre sysselsättningsgrad än jämförbara grupper i EU.

Jämfört med 2002 har sysselsättningen i Sverige för de med lägst utbildning minskat för infödda från 71 procent till drygt 64 procent medan den har ökat för personer i Sverige födda utanför EU från 46 procent 2002 till drygt 54 procent 2025. I EU som helhet har personer födda utanför EU ökat sin sysselsättningsgrad från knappa 53 procent 2002 till 60 procent 2025 medan infödda i EU-länder minska sin sysselsättningsgrad något från 57,3 procent 2002 till 56,8 procent 2025.
 

EU:S SYSSELSÄTTNINGSPOLITIK – FRIVILLIGA ÅTGÄRDER
EU:s arbete inom sysselsättningsområdet sker inte genom bindande beslut utan består av frivilliga åtgärder inom den så kallade öppna samordningsmetoden, bland annat gemensamma sysselsättningsmål, handlingsplaner och erfarenhetsutbyte.

EU-ländernas gemensamma och frivilliga mål är att minst 78 procent av alla invånare mellan 20 och 64 år ska ha arbete senast 2030.

Källa: Eurostat

—> Så går det för EU:s sociala mål.

OM ARBETSLÖSHET I EU

Statistiken 2025 visar:
• Arbetslösheten i EU var 6,0 procent,  oförändrad jämfört med året och lägsta nivån sedan sedan mätningarna började för EU27 2009
• Ungdomsarbetslöshet  i EU ökade något jämfört med året innan, till 15,2 procent
• Andel som varken arbetar, studerar eller gör praktik, NEET, minskade marginellt i EU till 11,0 procent 

• I Sverige ökade arbetslösheten jämfört med året innan, till 8,8 procent
• Sverige hade den fjärde högsta arbetslösheten efter Spanien, Finland och Grekland
• I Sverige var ungdomsarbetslösheten oförändrad på 24,3 procent
• Sverige hade den näst högsta ungdomsarbetslösheten i EU efter Rumänien och Spanien
• I Sverige minskade långtidsarbetslösheten, till 20,5 procent av den totala arbetslösheten, den fjärde lägsta andelen i EU
• Sverige hade den näst högsta andel arbetslösa i kategorin födda utanför EU, 19,1 procent, en mindre minskning från året innan
• Sverige hade 2024 näst lägst andel unga som varken arbetade, studerade eller gjorde praktik i EU
 

Efter krisen – arbetslösheten minskar
I början av 2000-talet var arbetslösheten i de dåvarande EU-länderna runt nio procent, en siffra som tiden före finanskrisen 2008 var nere på under sju procent för att under krisens värsta år stiga till elva procent, se graf 9. Sedan dess har arbetslösheten sjunkit för att under coronaåret 2020 åter öka, för att därefter minska igen. I Sverige var arbetslösheten 2025, 8,8 procent, se graf 8 och 9. 


 

Ungdomsarbetslöshet
År 2025 var andelen unga arbetslösa 15-24 år 15,2 procent.

Den svenska ungdomsarbetslösheten på 24,3 procent var 2025 tredje högst i EU efter Rumänien och Spanien, se graf 10. 

Andel långtidsarbetslösa historiskt lågt
31,5 procent av de arbetslösa i EU var långtidsarbetslösa 2024, se graferna 12 och 13 nedan. För att anses långtidsarbetslös måste en arbetssökande person varit utan arbete i 12 månader eller mer.

I Sverige var 20,5 procent av de arbetslösa långtidsarbetslösa.

Eurostats mätningar för EU:s medlemsländer sträcker sig tillbaka till 2002 och då var andelen långtidsarbetslösa drygt 45 procent. Andelen var som lägst precis innan finanskrisen och 2009 låg långtidsarbetslöshet i EU då på historiskt låga 33 procent av alla arbetslösa, 2025 var den nivån ännu lägre.  

Högre arbetslöshet bland utrikes födda – högst i Sverige
Arbetslösheten i EU-länder är generellt lägst för de som är infödda, 5,4 procent år 2025. De som är bosatta i ett EU-land men är födda i ett annat EU-land har något högre arbetslöshet, 6,5 procent. De som är födda utanför EU har betydligt högre arbetslöshet, drygt 10,7 procent, se graf 15 nedan.

I Sverige är arbetslösheten  5,7  procent bland infödda, nästan 6,6 procent för födda i annat EU-land och drygt 19,1 procent för de som är födda utanför EU, se graf 14.

Sverige hade 2025 den näst högsta arbetslösheten i unionen för personer födda utanför EU. Högst var arbetslösheten för denna grupp i Finland.

Högre arbetslöshet bland lågutbildade – Sverige i negativ trend

Generellt i EU och Sverige är arbetslösheten högre bland personer med lägre utbildning jämfört med personer med högre utbildning oavsett om personen är infödd eller invandrad. Den största skillnaden går mellan dem som har högst 9-årig grundskola och de som har gymnasieutbildning. I Sverige är arbetslösheten för dem med lägst utbildning näst högst i EU med drygt 27 procent 2025. Det var bara Slovakien som har en högre arbetslöshet bland dem med lägst utbildning, se graf 16. 

Sett över tid har andelen arbetslösa lågutbildade sjunkit i EU varje år sedan 2013 för att sedan öka igen under coronaåren 2020-21 därefter ner. I Sverige har kurvan gått åt motsatt håll med en högre andel arbetslösa bland lågutbildade. Sverige har haft en stigande trend arbetslösa lågutbildade personer med några undantag sedan början på 2000-talet, se graf 17. Samtidigt har arbetslösheten för de med gymnasium eller högre utbildning i Sverige legat  på en konstant  lägre nivå över tid.

Sverige långt från bäst på låg arbetslöshet

Av statistiken framgår att Sverige på flera sätt är bland de mest framstående länderna i EU när det gäller hög sysselsättning och låg långtidsarbetslöshet. Men det gäller inte graden av låg arbetslöshet. Sverige har inget år sedan landet blev medlem haft lägst arbetslöshet i EU, se graf 18.

Den rödgröna regeringen 2014-2019 hade som mål att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Sedan minskningen av arbetslösheten i Sverige gick mycket långsammare än i övriga EU-länder och Sverige kom allt längre bort från målet togs det bort 2019.

Andelen sysslolösa unga minskar 
Andelen personer mellan 15 och 29 år som varken arbetar, studerar eller gör praktik, så kallad NEET [neither in employment nor in education and training] har sedan finanskrisen minskat från drygt 16 procent 2013 till 11 procent 2025, historiskt lågt. Störst andel NEET:ar finns i Rumänien och Bulgarien. I Sverige tillhör närmare 6 procent av den yngre befolkningen gruppen NEET, den näst lägsta nivån i EU. 

Fler unga kvinnor än unga män i EU står utanför både arbetsmarknaden och utbildningssystemen, 12,1 respektive 10 procent 2025. i Sverige är skillnaden mellan män och kvinnor mindre 5,4 procent respektive 6,6 procent är sysslolösa. Målet för EU-länderna är att högst 9 procent i EU de unga ska vara utan arbete, praktik eller studier 2030.