Österstrategin har tagits fram efter uppmaningar från Europaparlamentet och medlemsländerna. Sverige har varit pådrivande för att EU skulle anta strategin under det svenska ordförandeskapet och så skedde under ett möte i Luxemburg i 2009. Miljö, ekonomi, energi och tillgänglighet samt säkerhet är de fyra områden som utgör hörnstenarna i den nya strategin.

Utmaningarna för miljöområdet är väl kända. Algblomning är ett återkommande problem och så mycket som en tredjedel av Östersjöns havsbotten är död. Några av de åtgärder som tas upp i strategin är att gödselanvändningen ska ses över, jordbruksläckage minskas och samordning av forskningsresultat förbättras.

En annan hörnsten i strategin handlar om att den ekonomiska utvecklingen i området ska förbättras. Strategin är på det här området tänkt att förenkla för små och medelstora företag genom att till exempel samordna hur offentliga upphandlingar genomförs.

Inom områdena energi- och ökad tillgänglighet handlar det bland om att bygga samman energinätet. I dag märks det fortfarande tydligt var järnridån gick både i energifrågan och inom transport. Långa restider drabbar exempelvis den som ska ta sig från Estland till Polen med tåg därför att resan går genom Ryssland, något som EU vill ändra på.

Den sista prioriteringen handlar om säkerhet. Trafiken på Östersjön har ökat, något som också leder till en större risk för olyckor. I strategin ingår att samarbetet mellan de olika ländernas kustbevakning ska förbättras. I säkerhetsområdet ingår även ett ökat samarbete mellan ländernas polismyndigheter.

Den nuvarande programperioden sträcker sig från 2014 till 2020. Det är möjligt att söka pengar för gränsöverskridande samarbete från de flesta EU-programmen, till exempel regionalfonds-, socialfonds- och landsbygdsprogrammen