Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
EU-parlamentet godkänner miljardlån till Ukraina
EU-parlamentet röstade på tisdagen ja till ett stort lån till Ukraina. Lånet kan bli upp till 35 miljarder euro. Pengarna ska hjälpa Ukraina med akuta ekonomiska behov som uppstått på grund av Rysslands angrepp. 518 ledamöter, däribland alla närvarande svenska parlamentariker, röstade för lånet medan 56 röstade emot. Lånet är en del av ett större stödpaket från G7-länderna. För att få lånet måste Ukraina följa vissa regler om demokrati och mänskliga rättigheter. Lånet ska dock betalas tillbaka med hjälp av pengar från ryska tillgångar som frysts i EU. Karin Karlsbro (L), svensk ledamot i EU-parlamentet och huvudansvarig för att lotsa frågan i församlingen, sade:
– Ukraina kämpar inte bara för sin egen frihet, utan för att försvara allas vår demokrati. Ryssland måste betala för att ha angripit ukrainare och förstört landets infrastruktur.
Lånet väntas snart bli godkänt av EU:s medlemsländer och kan då börja betalas ut.
“Sverigedag” i Europaparlamentet – tre svenskar i huvudroller
Det är lite av en Sverigedag i EU-parlamentet på tisdag då tre av nio föredragande politiker är svenskar. Frågorna har också tyngd: Nytt miljardstöd till Ukraina, effektivisering av flygtrafiken och vägran att ge ministerrådet ansvarsfrihet.
Nästa steg i medlemskapsförhandlingar med Albanien – "väldigt positivt"
EU-länderna och Albanien öppnade på tisdagen flera så kallade kapitel i de omfattande förhandlingarna som föregår ett eventuellt EU-medlemskap. Kapitlen handlar om bland annat reformer av rättsväsendet, finansiell kontroll och offentlig upphandling. Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) ser "väldigt positivt" på att det nu åter tas konkreta steg för att utvidga unionen.
– Vi har ju inte haft den här typen av öppning av kapitel på flera år nu, så jag tycker att det är positivt att vi tar ett steg framåt. Albanien kan också vara ett positivt exempel för andra länder, sade Rosencrantz på tisdagen i Luxemburg inför ett möte med de andra medlemsländernas EU-ministrar.
Albaniens premiärminister Edi Rama hoppas att landet ska kunna gå med i EU senast år 2030. Totalt måste 35 förhandlingskapitel öppnas och avslutas innan ett kandidatland kan bli medlem i EU. Sedan tidigare förhandlar Montenegro och Serbien om EU-medlemskap. Förhandlingarna med Turkiet ligger sedan 2018 på is.
Rekordmånga fel när EU-stöd betalades ut
Andelen fel som EU:s revisorer upptäcker när miljarder i stödpengar betalas ut fortsatte att öka 2023 för att nå sin högsta nivå på över ett årtionde.
Roswall måste återkomma – bara tre kandidater passerade första hindret
Tre kandidater till nästa EU-kommission, från Ungern, Nederländerna och Polen, kunde på torsdagen godkännas utan intressekonflikter. Övriga 23, däribland svenska Jessika Roswall (M), kommer att få lämna in kompletterande uppgifter till Europaparlamentets rättsliga utskott, rapporterar Politico.
Frågan om intressekonflikter är den första granskningen i EU-parlamentets process med att godkänna kandidaterna till nästa EU-kommission. Därefter vidtar publika utfrågningar för att parlamentet ska kunna avgöra huruvida kandidaterna är lämpliga för sina uppdrag. Jessika Roswall har föreslagits som ansvarig för miljöfrågor i kommissionen.
Roswall i EU-förhör i november
EU-parlamentets utfrågningar av de nominerade till nästa EU-kommission kommer att hållas den 4–12 november, skriver TT/GP. Att svenska Jessika Roswall och de övriga kommissionärerna frågas ut så pass sent innebär att nästa kommission tidigast kan tillträda från den 1 december. Den exakta ordningen för utfrågningarna har ännu inte publicerats.
Fram till dess ska EU-parlamentets rättsliga utskott, med start i dag torsdag, granska alla 26 kommissionärskandidaters ekonomiska intressen för att se om det finns några möjliga intressekonflikter med deras uppdrag som kommissionär. Den 18 oktober väntas granskningarna vara klara.
Karlsbro leder EU-förhandlingar om miljardstöd till Ukraina
Karin Karlsbro från Liberalerna ska framåt leda arbetet i EU-parlamentet med ekonomiska frågor som rör Ukraina.
Det första stora ärendet handlar om ett förslag från EU-kommissionen där G7-länderna ska låna ut upp till 45 miljarder euro till Ukraina. Pengarna ska betalas tillbaka med hjälp av avkastning från ryska tillgångar som har frysts.
– Vi har pratat om det länge, men det är nu vi på riktigt har möjligheten att låta Ryssland få betala för återuppbyggnaden av Ukraina i stor skala. Det är bråttom att få beslut på plats, och jag kommer att arbeta för en snabb process, sade Karlsbro i ett uttalande.
Svensk-finskt initiativ: Inga fler EU-bidrag utan rättsstatlighet
Inför EU:s nästa flerårsbudget i EU vill Sverige och Finland se skärpta krav på rättsstatlighet för de länder som tar emot EU-pengar. – Det här är grunden för hela EU-samarbetet, sade EU-minister Jessica Rosencrantz inför sitt första ministerrådsmöte i Bryssel.
Ryssland förstör Ukrainas elförsörjning – Borrell vädjar om mer internationellt stöd
Enligt en rapport från Internationella energibyrån kommer Ukraina i vinter sannolikt att sakna 30 procent av elbehovet på grund av Rysslands systematiska förstörelse av landets elförsörjning, rapporterar Reuters.
– Ryssland försöker slå ut Ukrainas energiinfrastruktur inför vintern för att sätta det i kylan och mörkret, sade EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell på måndagen och tillade att Ukrainas västliga allierade behövde ta steget att tillhandahålla Ukraina mer luftvärn.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har Ukrainas energisystem varit måltavla och dessa attacker har ökat de senaste veckorna inför vintern.
Svenska EU-politiker vill se mer samarbete mot kriminella
I veckan debatterade EU-parlamentarikerna organiserad brottslighet. Flera svenska ledamöter betonade behovet av starkare lagar, ökat internationellt samarbete och strängare ansvar för digitala plattformar. – Vi måste se till att brott aldrig lönar sig och att brottslingar hamnar där de hör hemma – i fängelse, sade Tomas Tobé.
Debatt i andra medier









