Bildt vill utreda svenskt Natomedlemskap

Debatten som följde onsdagens presentation av utrikesdeklarationen kom till stor del att handla om Sveriges säkerhetspolitik. Socialdemokraternas Urban Ahlin anklagade deklarationen för att vara visionslös. Ahlin pressade Bildt om Nato och hävdade att Sverige behöver en annan politik i relationen till Nato.

– Det måste bli ett slut på undergrävandet av alliansfriheten, sa Ahlin.

Ahlin anklagade också regeringen för att "fjäska för Nato", då Carl Bildt nyligen har skrivit en debattartikel tillsammans med Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen som avslutades med "We are brothers in arms".

– Regeringens Natopolitik är ett uttryck för ansvarstagande för allas vår säkerhet, svarade Carl Bildt.

Regeringens inställning till Nato var otvivelaktigt oppositionens huvudfråga i debatten. Ahlin upprepade frågan om det ska komma en utredning angående Natomedlemskap under nästa mandatperiod, något som Bildt undvek in i det sista.

– Jag skulle inte ha något emot att man utredde detta och titta på konsekvenserna, svarade Bildt till slut.

De rödgröna lade i dag fram sitt gemensamma dokument om utrikespolitik. Ett dokument som enligt utrikesministern saknar skrivelser om EU och Afghanistan.

– Hur ska den rödgröna röran kunna driva utrikespolitik utan att kunna säga någonting om EU eller om Afghanistan, undrade han.

Bildt sade vidare att Sverige med en rödgrön regering riskerar att få en utrikespolitik som bromsas av "Castrokramare, talibantolererare och allsköns grumlig halvkommunism".

I deklarationen talade utrikesministern om ett fortsatt arbete för en utvidgning av EU men också om oro över situationerna i bland annat Vitryssland och södra Kaukasus. Han framhöll att Sverige höjer ambitionerna i demokratibiståndet och att regeringen kommer att fortsätta verka för att öka kvinnors rättigheter och stödja förespråkare för mänskliga rättigheter runt om i världen. Utrikesministern sa också att arbetet för svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaaks frigivning fortsätter.

Vänsterpartiets Hans Linde förespråkade en tydligare plats på dagordningen för kvinnors och hbt-personers rättigheter.

– Regeringen har länge blundat för brott mot mänskliga rättigheter, sa Linde och hävdade att ordet rättvisa inte nämndes alls i årets deklaration.