Svensk krisfond ska inte rädda EU-banker

Förslaget om att banker i Sverige ska behöva betala in för krisande banker i andra EU-länder, som EU-kommissionen har föreslagit, är på väg att torpederas dubbelt av svenska politiker. Först av regeringen och senast i EU-parlamentet av EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M).

Hökmark är ansvarig ledamot i EU-parlamentet för EU:s nya politik för bankkriser och i sitt förslag motsätter han sig EU-kommissionens idé om att banker i hela EU gemensamt ska betala för varandras skulder vid svåra kriser. Förslaget omfattar flera olika delar av hur man ska lösa bankkriser i framtiden, där en del handlar om hur fonder ska byggas upp av bankerna själva och sedan tas i bruk när en bank fallerar.

Sverige beslöt i samband med finanskrisens inledning 2008 att skapa en så kallad stabilitetsfond där banker betalar in en liten summa varje år baserad på dess balansräkning. Målet är att fonden ska samla ihop 2,5 procent av BNP om tio år, vilket 2011 skulle motsvara cirka 90 miljarder kronor, och sedan användas när en bank håller på att fallera.

EU-kommissionen föreslog i juni att alla EU-länder bygger upp liknande fonder och att i det fall fonden inte räcker till i ett land ska andra länder tvingas låna ut upp till hälften av sina egna fonder. Det håller inte Hökmark med om.

– Det riskerar att sprida risker och skapa felaktiga incitament, skriver Gunnar Hökmark i en kommentar till sitt förslag.

Enligt en promemoria från regeringen är Sverige också ”mycket tveksamt” till om inte förslaget strider mot närhetsprincipen. Riksdagen har i flera tidigare fall underkänt kommissionens förslag i frågor som rör finanssektorn just med anledning av att man anser att kommissionen klampar för långt in på medlemsländernas område.

Inte heller i EU:s ministerråd finns det stöd för utlåning mellan olika länder, så EU-kommissionär Michel Barniers lär få lägga förslaget på brasan inom kort. Men det kan likt fågel Fenix snart återuppstå. I arbetet med den nya bankunionen, som ska startas upp under nästa år, vill Barnier ha en gemensam EU-fond för de 6 000 banker som ska ingå i unionen.

Hökmark intar en annan position än franske Michel Barnier även i en annan fråga. Kommissionen anser att det enbart är bankerna och deras långivare som ska stå för smällen när det går snett. Gunnar Hökmark föreslår däremot att banker tillfälligt ska kunna förstatligas för att komma ur en allvarlig bankkris.

– Tillfällig nationalisering av banker måste vara en sista utväg när ett land hamnar i en allvarlig bankkris. Den möjligheten måste finnas med för att finansiella kriser inte ska fördjupas och för att värna skattebetalarnas pengar i det långa loppet. Det får enbart ske efter att ägarna har tagit sina förluster.

Hökmarks rapport ska behandlas i EU-parlamentets ekonomiutskott i december.