Lobbyister och politiker strider om ny datalag

Sedan mer än ett år tillbaka pågår en maktkamp mellan politiska och ekonomiska intressen kring ett uppdaterat dataskyddsdirektiv i EU. Lobbyister och politiker med olika intressen stöter och blöter frågor om integritet, företagens roll och möjligheter till brottsbekämpande verksamhet.

I EU-parlamentet, där ledamöterna lagt över 3000 tilläggsförslag i frågan, präglas debatten enligt EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt (M) av en ideologisk dragkamp.

– Den demonisering av företagande som socialdemokraterna och miljöpartisterna gör är bara jobb- och tillväxtfientlig och skulle skada Sverige jättemycket, säger hon och tillägger att det inte är stora amerikanska internetföretag som Google och Facebook som i första hand omfattas av förslaget utan europeiska småföretagare som riskerar att gå omkull om regleringen blir för omfattande.

I stort handlar diskussionerna om att hitta rätt balans mellan skydd för personuppgifter och andra syften som exempelvis forskning och myndighetsutövning.

Här berörs allt från hur den lokala ICA-affären får spara uppgifter om ens handlingsvanor till omfattande databaser och molntjänster som företag som Facebook och Google samlar på sig. Frågor om privatpersoners skydd och rättigheter på internet fick nyligen ökad aktualitet när det avslöjats att amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA har tillgång till EU-medborgares data via företag som Google, Facebook och Apple.

EU-parlamentarikern Amelia Andersdotter (PP) oroas för att rätten till privatliv håller på att undermineras. Hon anser att förslaget innebär en enorm maktöverföring till dem som kan samla in, analysera och profilera personuppgifter från medborgarna.

– Vi vill bevara samma nivå av kontroll för individen som vi tidigare hade innan internet, att man inte luckrar upp föreställningar om förtroende och tillit, säger hon och menar att det tekniskt sett inte finns några problem att ha en hög integritet för medborgarnas datauppgifter.

Socialdemokratiska EU-parlamentarikern Anna Hedh anser til skillnad från moderaten Anna Maria Corazza Bildt att det inte så mycket handlar om en höger-vänsterfråga utan att det snarare går en skiljelinje mellan olika medlemsländer.

– Vi är mer vana med integritet i länder som Sverige och Tyskland medan länder som blivit utsatta för terroristhot har blivit vanare vid övervakning på ett eller annat sätt, säger Anna Hedh som slår tillbaka Corazza Bildts kritik om att hennes partigrupp är företagsfientligt.

– Man måste hitta en smart lösning. Vi är inte ute efter att lägga tyngre börda på småföretag, säger Anna Hedh.

Den politiska debatten om dataskydd har lockat till sig ett stort intresse från olika lobbyistgrupper som vill påverka den kommande lagstiftningen.

Efter att EU:s rättighetskommissionär Viviane Reding i januari 2012 presenterat förslaget sade hon att hon aldrig varit med om så tung lobbying. Även mot EU-parlamentet och medlemsländernas företrädare anses trycket vara ovanligt högt. 

– Det är mycket tyngre lobbyism på dataskyddet från både amerikanska myndigheter och företag än det var på exempelvis Acta-avtalet, säger Amelia Andersdotter som tillägger att det finns amerikanska företag som delar ut priser till de EU-parlamentariker som med olika ändringsförslag stödjer en viss industri.

– Jag har blivit bombarderad av folk som vill träffa mig, säger Anna Hedh och nämner företag som Facebook och Disney men även läkare som oroas för hur deras registerbaserade forskning kommer att påverkas av ett skarpare skydd för persondata och fack som undrar hur deras medlemsregister berörs.

Även den moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt intygar att trycket är högt.

– Amerikanska ambassaden har flera gånger försökt få träffa mig, säger Anna Maria Corazza Bildt.