Malmströms ISDS-kompromiss imponerar inte på kritiker

I de pågående förhandlingarna mellan EU och USA om det frihandelsavtal som skulle bli världens största har den främsta stötestenen blivit investeringsskyddet ISDS. Det ska skydda företag som investerar i främmande länder från exempelvis diskriminering och när deras verksamhet hotas av nya lagar och beslut. Företag kan stämma stater som de anser bryter mot ingångna avtal och fallen avgörs i privata skiljedomstolar som kritiseras för att vara alltför hemliga.

EU-länderna har redan runt 1 400 sådana skydd inskrivna i olika internationella avtal. Men kritiker menar att medlemsländernas och USA:s domstolssystem är tillräckligt rättssäkra och att det inte finns något mervärde med ISDS-klausuler mellan utvecklade ekonomier. Dessa öppnar istället för att stater skulle tveka att ändra en lag, exempelvis införa striktare miljöregler, om de riskerar att stämmas av företag, menar motståndarna.

För att möta kritiken presenterade i veckan EU:s handelskommissionär en lista på förslag över vad som kan göras. Handelskommissionär Cecilia Malmström har under det senaste halvåret sonderat terrängen och menar att kritikerna har visst fog och menar att investeringsskyddest nuvarande utformning ”inte är ändamålsenlig i det 21:a århundradet”.

”Jag delar i stor utsträckning deras oro, i synnerhet när det gäller de ibland oklara definitionerna som lämnar alltför stort utrymme för tolkning och möjligt missbruk. Jag vill att lagar ska styra, inte advokater”, skriver Malmström på sin blogg.

Men kritikerna anser att förslaget inte går tillräckligt långt.

– De grundläggande problemen med ISDS löser man inte med det här, säger EU-parlamentariker Max Andersson (MP) till Europaportalen och menar att kommissionen blundar för den kritik som förts fram.

Han vill helst att ISDS helt tas bort ur handelsavtalet med USA och får medhåll av Vänsterpartiets Malin Björk.

– Det man försöker sälja in nu är samma ISDS i nya kläder. Problemet är att kejsaren fortfarande är naken, säger Björk som menar att det är odemokratiskt att företag får stämma stater utanför den ordinarie rättsapparaten.

EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M), en stark förespråkare av ISDS, menar att förslagen inte innehåller så mycket nytt.

– Det är bra grejer men det är ingenting som är särskilt revolutionerande. [Kritikerna] kräver reformer som redan är gjorda och finns vilket kommissionen nu påpekar men lite pinsamt försöker klä upp som om det är något nytt, säger Fjellner.

Det mest omfattande förslaget på listan är att Malmström på sikt vill inrätta en ny permanent internationell tvistedomstol. Kommissionen menar dock att det skulle ”kräva en nivå av internationell konsensus”.

Max Andersson tycker att förslaget är bra för att bryta den slutenhet som de nuvarande skiljedomstolarna beskylls för.

Christofer Fjellner tror å andra sidan att det blir svårt att övertyga andra länder att inrätta en sådan institution med tanke på att 144 länder, inklusive alla EU-länder, i dag är anslutna till Världsbankens motsvarighet.

– Det är olyckligt men inte så allvarligt om kommissionen slösar med tid och resurser på att försöka skapa en internationell domstol som aldrig kommer se dagens ljus, säger Fjellner som heller inte är positiv till förslaget om att inrätta en permanent överklagandemekanism.

– Det blir betydligt dyrare att hävda sin rätt och det kommer ta väldigt mycket längre tid, säger Christofer Fjellner som tror att det kommer att kosta mer än det smakar.

Max Andersson menar dock att det är viktigare att det blir rättssäkert än att domstolsprocesserna går snabbt.

– Möjligheten att överklaga innebär möjligheten att rätta till saker som blev fel i den första instansen. Det är fullt normalt i rättssystem att det finns möjlighet att överklaga, säger Andersson.

Cecilia Malmströms förslag ska diskuteras av EU-parlamentet och medlemsländernas handelsministrar. Innan sommaren kommer EU-parlamentet fastställa sin uppfattning om handelsavtalet och där ingår ledamöternas åsikter om ISDS. I slutänden avgör kommissionen, som sköter förhandlarna, vilken väg man vill ta i förhandlingarna.