EU drar upp nya försvarslinjer mot Ryssland – men beslut dröjer

EU-ledarna samlades i Köpenhamn i skyggan av ryska hybridhot. Med färska luftrumskränkningar och mystisk drönaraktivitet i flera medlemsländer fanns enighet om att takten i den europeiska upprustningen måste öka.

– De hotar oss och de testar oss, och de kommer inte att sluta, sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter mötet.

På bordet låg ett antal långtgående förslag från EU-kommissionen för att stärka både unionens eget försvar och stödet till Ukraina. Två punkter dominerade diskussionen: ett förslag om en högteknologisk ”drönarmur” och en plan för att ge Ukraina ett lån på upp till 140 miljarder euro med frysta ryska tillgångar som säkerhet.

Ledarna gav kommissionen i uppdrag att arbeta vidare med planerna, men mötet blottlade också de sprickor som finns inom unionen. De avgörande besluten skjuts nu upp till det formella toppmötet i Bryssel om tre veckor.

– Då blir det dags att ta beslut, sade Europeiska rådets ordförande António Costa.

Strid om  drönarskydd
Kommissionens förslag om ett nytt flaggskeppsprojekt, ”Eastern Flank Watch”, syftar till att motverka hela spektrumet av hot vid EU:s östra gräns. En central del är en så kallad "drönarmur" som inte är en mur utan ett försvar mot drönare med hjälp av utplacerade sensorer för upptäckt och olika antidrönarvapen som försvar.

– Det är ett system för snabb upptäckt, genskjutning och, om nödvändigt, neutralisering, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon betonade att EU måste lära av Ukraina, som varje natt stoppar hundratals ryska drönare. Men medan behovet av drönarförsvar är oomtvistat, råder det delade meningar om förslagets utformning.

Flera sydeuropeiska länder, liksom tungviktare som Frankrike och Tyskland, är skeptiska till ett ensidigt fokus på östgränsen och efterfrågar ett helhetsperspektiv som skyddar hela unionen. Mette Frederiksen tonade ned namnkonflikten.

– Jag bryr mig inte riktigt om namnet så länge det fungerar, sade hon, men underströk att hotbilden är bredare än bara den östra flanken.

Ursula von der Leyen förtydligade att även om den akuta prioriteringen är öst, är visionen ett skydd för hela kontinenten.

– Detta antidrönarsystem är tänkt som en sköld för hela vår kontinent. Det skulle också inkludera, till exempel, den södra flanken, sade von der Leyen.

Ett förslag på området väntas innan nästa EU-toppmötet i slutet av månaden.

Miljardlån till Ukraina stöter på hinder
En annan het potatis var kommissionens förslag om ett så kallat reparationslån till Ukraina. Idén är att använda mer av de frysta ryska centralbankstillgångarna i EU totalt värda över 200 miljarder euro för att finansiera ett stort lån till Kiev.

– Det är bara rättvist att Ryssland betalar för den förstörelse de orsakar i Ukraina, sade Mette Frederiksen.

Förslaget innebär inte att själva tillgångarna konfiskeras. Om Ryssland i framtiden betalar krigsskadestånd ska Ukraina använda de pengarna för att återbetala lånet.

Men förslaget möter fortsatt juridiskt och politiskt motstånd. Belgien, där merparten av tillgångarna finns, oroar sig för rättsliga efterspel och landets finansiella anseende. Ursula von der Leyen försökte gjuta olja på vågorna.

– Det är fullständigt klart att Belgien inte kan vara det enda medlemslandet som bär risken, utan riskerna måste läggas på bredare axlar, sade von der Leyen.

Även i frågan om Ukrainas väg mot EU-medlemskap kvarstår blockeringen från Ungern. Samtliga övriga 26 ledare bekräftade sitt stöd för processen, men Ungerns premiärminister Viktor Orbán håller emot, enligt Politico.

För att garantera medlemsländernas inflytande över försvarspolitiken, som är en nationell befogenhet, diskuterades även behovet av att ge EU-ländernas försvarsministrar en starkare och mer självständig roll. Enligt rådsordförande António Costa behöver försvarsministrarna ett tydligare mandat för att kunna driva arbetet framåt och följa upp framstegen mellan toppmötena.

Om tre veckor väntas beslut vid höstens formella EU-toppmöte i Bryssel.