Europa kräver "stenhårda garantier" för Ukraina vid fredsavtal

Europa intensifierar sina ansträngningar att påverka fredsförhandlingarna om Ukraina. Vid ett digitalt möte i "de villigas koalition" på tisdagen enades ett 30-tal länder om att prioritera två centrala frågor: användningen av frysta ryska tillgångar och konkreta säkerhetsgarantier för Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Det var första gången som USA:s utrikesminister Marco Rubio deltog i koalitionens möten. Hans närvaro tolkas som ett tecken på ökad amerikansk samordning med Europa, efter att USA:s ursprungliga 28-punktsplan förra veckan mött skarp europeisk kritik och ett motförslag.

– Det absoluta villkoret för en god fred är en uppsättning mycket robusta säkerhetsgarantier och inte pappersgarantier. Ukraina har haft sin beskärda del av löften som krossats av successiva ryska aggressioner, och verkliga stenhårda garantier är en nödvändighet, sade Frankrikes president Emmanuel Macron vid mötet, enligt Kyiv Independent.

Von der Leyen: Våld eskalerar vid framsteg
I ett tal i EU-parlamentet på onsdagsförmiddagen betonade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att Rysslands taktik är oförändrad.

– Från början har Ryssland alltid trott att de kan överleva Ukraina, Europa och alla dess allierade. Och det är därför som våldet eskalerar varje gång det finns seriösa framsteg mot förhandlingar som kan leda till en verklig fred. Vi har sett detta förut. Detta är ett mönster, sade von der Leyen.

Fem europeiska prioriteter
Kommissionsordförande von der Leyen presenterade fem kärnprioriteringar för EU i fredsförhandlingarna:

För det första måste varje överenskommelse leverera en rättvis och varaktig fred med verklig säkerhet för Ukraina och Europa. Hon varnade för att landet inte kan begränsas militärt på ett sätt som gör det sårbart för framtida angrepp.

– Som en suverän nation kan det inte finnas begränsningar av Ukrainas väpnade styrkor som skulle lämna landet sårbart för framtida attacker. Och detta handlar lika mycket om avskräckning som om Europas säkerhet. Eftersom Ukrainas säkerhet är Europas säkerhet, sade von der Leyen.

För det andra måste Ukrainas suveränitet upprätthållas. Ursula von der Leyen varnade för att Rysslands tänkande inte har förändrats sedan Jaltas dagar 1945 med synen på kontinenten i termer av intressesfärer.

– Vi måste vara tydliga med att det inte kan finnas något ensidigt uppdelande av en suverän europeisk nation. Och att gränser inte kan ändras med våld. Om vi i dag legitimerar och formaliserar undergrävandet av gränser öppnar vi dörren för fler krig i morgon, sade von der Leyen.

För det tredje måste Ukrainas finansiella behov säkras. von der Leyen bekräftade att EU har åtagit sig att täcka Ukrainas finansiella behov för 2026 och 2027. Hon sade att kommissionen är redo att presentera en lagtext om användningen av frysta ryska tillgångar.

– För att vara mycket tydlig: jag kan inte se något scenario där de europeiska skattebetalarna ensamma ska betala räkningen. Detta är inte heller acceptabelt, sade von der Leyen.

För det fjärde måste det vara klart att mycket av genomförandet av ett framtida fredsavtal kommer att falla på EU och Nato-partners, vare sig det gäller säkerhetsgarantier, sanktioner, finansiering av Ukrainas återuppbyggnad, integration i den inre marknaden eller EU-medlemskap.

– En princip har godtagits: Ingenting om Ukraina utan Ukraina. Ingenting om Europa utan Europa. Ingenting om Nato utan Nato, sade von der Leyen.

För det femte betonade hon att tiotusentals ukrainska barn som förts bort av Ryssland måste återvända.

– Vi kommer inte att glömma dem. Det finns tusentals mödrar och fäder som aldrig har slutat hoppas och aldrig har slutat kämpa för att få tillbaka sina barn. Och Europa kommer aldrig att ge upp i att hjälpa till att göra det möjligt, sade von der Leyen.

Franska soldater kan sändas direkt efter fred
I en intervju med radiostationen RTL sade Macron att trupper från Frankrike, Storbritannien eller Turkiet skulle kunna sändas till Ukraina "samma dag som ett fredsavtal undertecknas". De skulle ingå i en så kallad "försäkringsstyrka" och placeras i bakre områden som Kiev eller Odessa för säkerhetsuppgifter, utbildning och bredare efterkrigsgarantier, rapporterar Novinite.

Styrkan skulle verka under "de villigas koalition" snarare än Nato, betonade Macron. Detta för att undvika rysk opposition mot Nato-trupper på ukrainskt territorium. Omkring 20 länder har redan angivit vilka bidrag de skulle kunna ge till lands, till sjöss eller i luften, enligt den franske presidenten.

Ryssland har dock bestämt avvisat tanken på någon Nato-närvaro på ukrainsk mark som en del av en fredsuppgörelse.

Frysta tillgångar – europeisk maktfråga
Efter tisdagens möte underströk Macron att koalitionen inom några dagar kommer att slutföra en lösning för att använda frysta ryska tillgångar tillsammans med EU-institutioner och de mest involverade länderna, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

– Européerna är de enda som bestämmer vad som händer med de ryska tillgångar som frusits i Europa. Det motsvarar gällande rätt, och det har vi alltid hållit fast vid, sade Macron i intervjun med RTL, enligt Novinite.

Uttalandet är en direkt markering mot USA:s ursprungliga plan där 100 miljarder dollar i frysta ryska tillgångar skulle investeras i USA-ledda projekt, med hälften av vinsterna till amerikanska staten.

Von der Leyen betonade i sitt tal att kommissionen har presenterat ett optionspapper om de frysta tillgångarna och är redo att lägga fram en lagtext. Hon sade att varje beslut måste tas i enlighet med reglerna i de ansvariga jurisdiktionerna och kommer att respektera europeisk och internationell rätt.

Mer ansträngning behövs
Vid tisdagens möte med "de villigas koalition" välkomnade ledarna Trump-administrationens ansträngningar att sätta stopp för kriget, men betonade att "varje lösning helt måste involvera Ukraina, bevara dess suveränitet, vara i linje med FN-stadgans principer och garantera dess långsiktiga säkerhet", enligt ett uttalande från den brittiske premiärministern Keir Starmers kansli som Reuters har tagit del av.

Ledarna var också tydliga med att "gränser inte får ändras med våld", enligt en gemensam förklaring från Macron, Starmer och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, rapporterar Reuters.

Von der Leyen välkomnade i sitt tal de ansträngningar som leds av president Trump.

– Efter månader av diskussioner är det viktigt att arbetet med en faktisk text har börjat. Naturligtvis vet vi att mer ansträngning behövs. Men jag tror att vi – tack vare Ukrainas, USA:s och oss européers arbete under de senaste dagarna i Genève – nu har en utgångspunkt, sade von der Leyen.

Zelenskyj betonade vid tisdagens onlinemöte att Ukraina behöver fortsätta hålla frontlinjen, behålla sanktionerna mot Ryssland och slutligen kanalisera frysta ryska tillgångar för att stärka Ukrainas skydd.

– Vi måste skydda liv, stärka vårt försvar och hålla frontlinjen, behålla sanktionerna mot Ryssland, slutligen kanalisera frysta ryska tillgångar för att stärka Ukrainas skydd, och utarbeta ett genomförbart ramverk för utplaceringen av försäkringsstyrkan till Ukraina genom undertecknandet av ett relevant samförståndsavtal, sade Zelenskyj vid mötet, enligt Kyiv Independent.

Nödplan om pengar tar slut
Frågan om finansiering har blivit alltmer brådskande. Europeiska länder arbetar enligt Politico på en nödplan för att förhindra att Ukraina får slut på pengar i början av nästa år.

En möjlighet är ett "överbryggningslån" finansierat genom gemensam EU-upplåning, för att vinna tid medan ett långsiktigt "reparationslån" baserat på de frysta ryska tillgångarna förhandlas fram. Belgiens premiärminister Bart De Wever har hittills motsatt sig att använda de frysta tillgångarna, eftersom största delen av pengarna förvaras i Belgien vilka fruktar rättsliga åtgärder från Ryssland.

EU:s ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis varnade den 4 november att "ju längre vi dröjer, desto mer utmanande kommer det att bli", enligt Politico.

Bakgrund: från 28 till 19 punkter
Tisdagens möte i "de villigas koalition" ägde rum mot bakgrund av intensiva diplomatiska ansträngningar den senaste veckan. USA:s president Donald Trump presenterade förra veckan en 28-punktsplan för fred i Ukraina som bland annat krävde att landet skulle överlämna stora territorier till Ryssland, begränsa sin armé till 600 000 soldater och i grundlagen förbjuda Nato-medlemskap.

Planen mötte omedelbar kritik från europeiska ledare och Ukraina. Under helgen utarbetade europeiska länder ett motförslag där 12 av de 28 punkterna ändrades för att stärka Ukrainas position. Europa krävde bland annat säkerhetsgarantier motsvarande Natos artikel 5 och en större armé på 800 000 soldater.

Vid förhandlingar i Genève på söndagen mellan USA och Ukraina enades parterna om ett reviderat utkast med 19 punkter, där de mest känsliga frågorna om territorium och Nato-relationer lämnades för presidenterna Trump och Volodymyr Zelenskyj att avgöra vid ett senare tillfälle.

Trump meddelade på tisdagen att han skickar sitt sändebud Steve Witkoff till Moskva nästa vecka för att träffa president Vladimir Putin.

I dag onsdag håller EU-ländernas utrikesministrar ett digitalt möte för att diskutera utvecklingen.