Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
Rekordstort intresse för europeiska statsobligationer
Eurozonens länder upplevde ett enormt intresse för sina statsobligationer i januari 2025. Investerare lade order på över 810 miljarder euro för obligationer värda 73 miljarder euro - en efterfrågan som var 11 gånger större än utbudet. Detta är den högsta noteringen någonsin, enligt nyhetsbyrån Reuters. Efterfrågan förklaras delvis av högre räntor och förmånliga villkor för investerare. Särskilt Frankrike stack ut med rekordhög efterfrågan på sina obligationer efter att landets marknad skakats av ett extraval 2024.
Regeringen pausar skatteavtal med Ryssland: ”Ska göra ont”
Regeringen vill göra det svårare för företag i Ryssland att handla med företag i Sverige och beslutar under torsdagen att pausa skatteavtalet med Ryssland, enligt Ekot.
– Vi ökar nu trycket vad gäller den ekonomiska krigföringen och Putins krigskassa. Det är väldigt viktigt för att de helt enkelt ska försvagas, sade finansminister Elisabeth Svantesson.
Het debatt om Mercosuravtalet
Europaparlamentets jordbruksutskott gick hårt åt jordbruks- och livsmedelskommissionären Chrisophe Hansen och handelskommissionären Maroš Šefčovič, i torsdagens debatt om det kommande frihandelsavtalet med Mercosourländerna.
Kritiker påpekade att en stor andel av de växtskyddsmedel och tillväxthormoner som används i de latinamerikanska länderna är förbjudna i EU. Mercosur-bönder kan därför producera ur billigare förhållanden, vilket ledamöter menar är en konkurrensnackdel för bönderna i EU.
Kommissionärerna lyfte fram de ekonomiska fördelarna med avtalet och den stödgaranti för småbönder som föreslås utjämna konkurrensnackdelar. De lovade också ökad tillsyn och kontroll på de importerade produkterna.
Innan Mercosouravtalet kan träda i kraft måste det godkännas av ministerrådet, Europaparlamentet och eventuellt även medlemsländernas parlament.
ECB sänker räntan för femte gången på ett halvår
Europeiska centralbanken, ECB, sänkte på torsdagen sina tre styrräntor med 0,25 procentenheter. Den viktigaste styrräntan, inlåningsräntan, ligger därmed på 2,75 procent. Beslutet kommer efter att nya siffror visat att eurozonens ekonomi stod helt stilla under årets sista kvartal 2024. Sänkningen är den femte sedan sommaren 2024 och tar räntan till den lägsta nivån sedan början av 2023. ECB räknar med en svag tillväxt på 1,1 procent under 2025, jämfört med 0,7 procent förra året. Inflationen i eurozonen har sjunkit kraftigt från toppnoteringen på 10,6 procent 2022 till 2,4 procent i december 2024.
Tyska regeringen kapar ekonomisk prognos
Tillväxten i den tyska ekonomin landar på blygsamma 0,3 procent i år, enligt en ny prognos från den tyska regeringen, skriver TT/SvD. Det är en rejäl kapning. Den förra prognosen hade en bnp-tillväxt på 1,1 procent 2025. Inte heller nästa år väntas någon vidare återhämtning. 2026 antas tillväxten stanna på 1,1 procent, ner från tidigare bedömning på 1,6 procent.
EU:s ekonomi står stilla – stagnation i euroländerna
EU:s statistikbyrå Eurostat meddelade på torsdagen med hänvisning till preliminära siffror att ekonomin i euroområdet stod stilla under årets sista kvartal 2024, medan EU som helhet växte med 0,1 procent jämfört med kvartalet innan. Detta är en nedgång från tredje kvartalet då både EU och euroområdet växte med 0,4 procent. I Sverige var tillväxten också beskedlig på 0,2 procent under fjolårets tre sista månader. Tysklands ekonomi krympt med 0,2 procent och Frankrikes med 0,1 procent.
Ny ekonomisk plan ska lyfta EU:s konkurrenskraft
Kommissionen presenterade på onsdagen en ny stor plan för att EU ska återta förlorad konkurrenskraft.
– Vi har allt vi behöver för att lyckas men vi måste agera snabbt och enat, sade kommissionsordförande Ursula von der Leyen.
EU öppnar för bankunion mellan intresserade länder
EU:s finanskommissionär, portugisiskan socialdemokraten Maria Luis Albuquerque, säger i en intervju i Bloomberg, att hon kan tänka sig att de medlemsländer som vill tillsammans kan gå före och bilda en kapitalmarknadsunion – ett förslag som legat still på EU:s förhandlingsbord i tio år. Förra året var frågan uppe på flera EU-toppmöten utan resultat.
En av poängerna med en gemensam bankunion är att det sannolikt är lättare att få ett lån till investeringar på en stor kapitalmarknad än på 27 mindre och olika marknader.
– Det finns för närvarande cirka elva biljoner euro på bankkonton [i EU]. Även om en liten del av det beloppet kan sättas in på kapitalmarknaderna, gör det en enorm skillnad för våra företags förmåga att få det kapital de behöver, sade Albuquerque.
Att några EU-länder går före och resten kanske kommer senare har tidigare använts som modell för att bland annat skapa Schengenområdet och EU:s åklagarmyndighet EPPO. I det senare gick Sverige med som en av de sista länderna 2024.
Företagsledarnas varning: Europas konkurrenskraft halkar efter USA
Europa halkar efter USA ekonomiskt och EU är inte tillräckligt konkurrenskraftigt, varnar flera företagsledare och politiker under Världsekonomiskt forum i Davos, rapporterar Ekot.
– Det finns jättemycket potential i att lätta regelbördan, säger Anna Borg som är vd på Vattenfall. Även statsminister Ulf Kristersson (M) håller med om att det krävs färre regler.
EU tar upp konkurrensen med USA och Kina
EU-kommissionen antas kommande onsdag under namnet konkurrenskraftskompassen presentera en femårsplan för att ta upp konkurrensen med USA och Kina, erfar Bloomberg. Bland annat väntas kommissionen föreslå en ny byrå för avancerade forskningsprojekt efter amerikansk modell. I förslaget ingår även byggandet av en ny superdatorinfrastruktur för artificiell intelligens.
I planerna, som ska realisera flera Mario Draghis förslag, ingår att minska reglering, förbättra tillgången till finansiering, sänka energikostnader och minska beroenden kopplade till kritiska material. Dokumentet tar dock inte upp den svåraste frågan – hur man hittar de 800 miljarder euro per år som enligt Draghi behövs för att genomföra planerna.
Debatt i andra medier









